KMFanlista241117 - Ansedel
KMFanlista241117 - Ansedel
NamnHennike Bengtsson 
Född1494, Vad, Söderbärke (W)
Död1565, Vad, Söderbärke (W)
Yrkebergsman
Partners
Föddca 1496, Stimmerbo, Norrbärke (W)
DödVad, Söderbärke (W)
FarTidicki Tidickesson Stimmerbo (ca 1450-ca 1520)
MorCecilia Andersdotter Bruce (1470-1517)
Äktenskap1514
Notis för Hennike Bengtsson
14 generationer nedstigande till Kerstin Fredriksson.
Alt född 1480 och död 1560 i Vad, Söderbärke.
Hennike är tysk dimunitivform för Hans, Johannes och Henrik.
Vad nämns första gången 1539. 1604
På 1500-talet var Vad en ensamgård med egen hytta, på slutet av 1700-talet var Vad en medelstor bergsmansby med 11 gårdar och en bergsmanhammare som var i drigt till 1886.1604
Hyttor i Norberg se multimedia.
12 barn.
Bergsman i Vad. Bosatt: Söderbärke, Vad (W)
Född år 1494. Död år 1564 - Söderbärke (W) , livslängd: 70 år
Bergsman i Vad Söderbärke
XIII:2049, XIII:3081.
Förkommer i Dalarnas landskapshandlingar 1535-1564 som ägare till Vad.
Ur Wikhammar, Conrad: Byn Vad i Söderbärke i "Dalarnas byar"
"I förteckningen år 1535 på mantal över hjälpskatten från Kopparberget och Järnbergslagen som Olof Rull hade att uppbära för Gustaf Vasas räkning nämnes en person med namnet Haneka. Denne erlade i skatt 1 mark i penningar. År 1538 återfinnes han vid namn Hennick Beintsson, då han bland andra bergsmän i Söderbärke hade att erlägga ett fat osmundsjärn i skatt. Hennick var ägare till hytta och ett mantal jord vid Vadet och en utjord i Vik. Järn och bälgskattelängden för 1539 upptager tjugoen bergsmän i Söderbärke socken, däribland Hennick, som i skatt erlade 1 öre och 33 penningar. I längden står att dessa bergsmän betalade bälgskatten dvs skinnskatten till Berke, som är det gamla namnet på Söderbärke och Norrbärke, och hyttegälden till Norberg. Härav se vi att hytte- och bergsbruket redan vid denna tid var en realitet i Vad. Drygt tre århundraden framåt i tiden kom denna hantering och det på 1600-talet började hammarsmidet att ge sin prägel åt denna by."
I ett gårdsarkiv i Vad finns bevarat ett brev från 1578 om hur Per Henniksson i Vad löser in delar av gården från sin syster Rigmor Henniksdotter, sin systerson Olof Hindersson i Köping, sin brorson Hans Evriksson i Bennebo, Norberg, och sin avlidna syster Marit Henniksdotters dotter Anna Olofsdotter, gift med Anders Ingevaldsson i Stimmerbo, Norrbärke. Gillingstam, Hans: Byn Vad i Söderbärke. Släkt och Hävd 1971 samt kompletteringar i Släkt och Hävd 1978 s 99f.
Dalarnas domböcker, serie I, volym AI:1 f 116, år 1548
Kom för rätta beskedlige man Hennika i Vad, uppstod och festade beskedlige man Per (?) Olsson i Karinbo tvådelen uti en tredjedel i bemälte hemman
Dalarnas domböcker, serie I, volym AI:1 f 116v
Kom för rätta Hans Persson i Vik kungörande huru han hade sålt sin hustrus jord i Halvarsbenning till Hennika i Vad för en läst järn, vilket järn han sedan gav Spelbo i Hommansbenning (Grytnäs socken) för den treding han ägde i Norra gården i Vik, .....
1548 2/3 vid tinget i Norrbärke sålde Anders i Starbo sin hustrus färdearv i Halvarsbenning till Hennika i Vad.
Äganderätten till Östra gården fram till mitten av 1600-talet har jag inte helt kunnat klarlägga. Det förefaller dock som om Hennika Bengtsson i Vad ägde gården och Herman Henniksson förvaltade och brukade den, vilket jag tycker framgår av följande:
Herman Henniksson löste ut sina systrars, Rigmors och Britas, arvsdelar vilket senare, efter Bengt Hennikssons son Anders Bengtssons överklagande, av tinget ändrades till att Herman Henniksson och Bengt Hennikssons arvingar erhöll var sin systerlott. (DD I:AI6, f 154v) (Arne Sohlström: Bergsmansbyn Halvarsbenning i Norbergs socken) En teori är att Halvard som var Herman Hennikssons företrädare i Halvarsbenning var svärfar till Hennika Bengtsson vars hustru i så fall ärvt Östra gården. Därifrån kommer kanske det ofta förekommande namnet Halvard i senare led. (Halvard
PS! kan hon vara syster till Rikemor Halvardsdotter. Hennikes andra hustru så han sålde till sin ingifta svåger.
från Halvardsbenning var tolvman i slutet av 1400-talet).
Ännu 1615 består Vad av en enda men stor gård, anses som mest förmögen i hela Söderbärke (1 mantal). Den delas detta år eller 1616 till två gårdar, Hans Holstensson 3/4 mantal och Torsten Holstensson 1/4 mantal. 1684 utökas Vads mantal från 1 till 1 1/2 och året efter redovisas 6 gårdar då de två gårdarna vardera delats mellan 3 arvingar. 1600-talet är Vads guldålder med "Guss dunder i bättjen" som driver hytta, hammare, såg och kvarn. I slutet av 1700-talet har Vad utökats
till 11 gårdar och 1814-17 storskiftas byn. Den äldre delen av byn ligger mellan Södra Barken och Dammsjön, spridd bebyggelse av varierande ålder vid gamla bygator och nydragna vägar. En särställning utgör den välbevarade bergsmansgården Sämogården (eller Svärmorsgården) vid storskiftet betecknat Litt A med 9/64 mantal, nu Vad 1 - 1. Det är en gammal släktgård på Torsten Holstenssons sida. Manbyggnadens nedre våning uppges uppförd 1610 och påbyggd 1780 med en övre våning samt renoverad 1867. På gården finns en svalbod som anges byggd 1491. De flesta
ekonomibyggnader har tillkommit 1883.
Alt född 1480 och död 1560 i Vad, Söderbärke.
Hennike är tysk dimunitivform för Hans, Johannes och Henrik.
Vad nämns första gången 1539. 1604
På 1500-talet var Vad en ensamgård med egen hytta, på slutet av 1700-talet var Vad en medelstor bergsmansby med 11 gårdar och en bergsmanhammare som var i drigt till 1886.1604
Hyttor i Norberg se multimedia.
12 barn.
Bergsman i Vad. Bosatt: Söderbärke, Vad (W)
Född år 1494. Död år 1564 - Söderbärke (W) , livslängd: 70 år
Bergsman i Vad Söderbärke
XIII:2049, XIII:3081.
Förkommer i Dalarnas landskapshandlingar 1535-1564 som ägare till Vad.
Ur Wikhammar, Conrad: Byn Vad i Söderbärke i "Dalarnas byar"
"I förteckningen år 1535 på mantal över hjälpskatten från Kopparberget och Järnbergslagen som Olof Rull hade att uppbära för Gustaf Vasas räkning nämnes en person med namnet Haneka. Denne erlade i skatt 1 mark i penningar. År 1538 återfinnes han vid namn Hennick Beintsson, då han bland andra bergsmän i Söderbärke hade att erlägga ett fat osmundsjärn i skatt. Hennick var ägare till hytta och ett mantal jord vid Vadet och en utjord i Vik. Järn och bälgskattelängden för 1539 upptager tjugoen bergsmän i Söderbärke socken, däribland Hennick, som i skatt erlade 1 öre och 33 penningar. I längden står att dessa bergsmän betalade bälgskatten dvs skinnskatten till Berke, som är det gamla namnet på Söderbärke och Norrbärke, och hyttegälden till Norberg. Härav se vi att hytte- och bergsbruket redan vid denna tid var en realitet i Vad. Drygt tre århundraden framåt i tiden kom denna hantering och det på 1600-talet började hammarsmidet att ge sin prägel åt denna by."
I ett gårdsarkiv i Vad finns bevarat ett brev från 1578 om hur Per Henniksson i Vad löser in delar av gården från sin syster Rigmor Henniksdotter, sin systerson Olof Hindersson i Köping, sin brorson Hans Evriksson i Bennebo, Norberg, och sin avlidna syster Marit Henniksdotters dotter Anna Olofsdotter, gift med Anders Ingevaldsson i Stimmerbo, Norrbärke. Gillingstam, Hans: Byn Vad i Söderbärke. Släkt och Hävd 1971 samt kompletteringar i Släkt och Hävd 1978 s 99f.
Dalarnas domböcker, serie I, volym AI:1 f 116, år 1548
Kom för rätta beskedlige man Hennika i Vad, uppstod och festade beskedlige man Per (?) Olsson i Karinbo tvådelen uti en tredjedel i bemälte hemman
Dalarnas domböcker, serie I, volym AI:1 f 116v
Kom för rätta Hans Persson i Vik kungörande huru han hade sålt sin hustrus jord i Halvarsbenning till Hennika i Vad för en läst järn, vilket järn han sedan gav Spelbo i Hommansbenning (Grytnäs socken) för den treding han ägde i Norra gården i Vik, .....
1548 2/3 vid tinget i Norrbärke sålde Anders i Starbo sin hustrus färdearv i Halvarsbenning till Hennika i Vad.
Äganderätten till Östra gården fram till mitten av 1600-talet har jag inte helt kunnat klarlägga. Det förefaller dock som om Hennika Bengtsson i Vad ägde gården och Herman Henniksson förvaltade och brukade den, vilket jag tycker framgår av följande:
Herman Henniksson löste ut sina systrars, Rigmors och Britas, arvsdelar vilket senare, efter Bengt Hennikssons son Anders Bengtssons överklagande, av tinget ändrades till att Herman Henniksson och Bengt Hennikssons arvingar erhöll var sin systerlott. (DD I:AI6, f 154v) (Arne Sohlström: Bergsmansbyn Halvarsbenning i Norbergs socken) En teori är att Halvard som var Herman Hennikssons företrädare i Halvarsbenning var svärfar till Hennika Bengtsson vars hustru i så fall ärvt Östra gården. Därifrån kommer kanske det ofta förekommande namnet Halvard i senare led. (Halvard
PS! kan hon vara syster till Rikemor Halvardsdotter. Hennikes andra hustru så han sålde till sin ingifta svåger.
från Halvardsbenning var tolvman i slutet av 1400-talet).
Ännu 1615 består Vad av en enda men stor gård, anses som mest förmögen i hela Söderbärke (1 mantal). Den delas detta år eller 1616 till två gårdar, Hans Holstensson 3/4 mantal och Torsten Holstensson 1/4 mantal. 1684 utökas Vads mantal från 1 till 1 1/2 och året efter redovisas 6 gårdar då de två gårdarna vardera delats mellan 3 arvingar. 1600-talet är Vads guldålder med "Guss dunder i bättjen" som driver hytta, hammare, såg och kvarn. I slutet av 1700-talet har Vad utökats
till 11 gårdar och 1814-17 storskiftas byn. Den äldre delen av byn ligger mellan Södra Barken och Dammsjön, spridd bebyggelse av varierande ålder vid gamla bygator och nydragna vägar. En särställning utgör den välbevarade bergsmansgården Sämogården (eller Svärmorsgården) vid storskiftet betecknat Litt A med 9/64 mantal, nu Vad 1 - 1. Det är en gammal släktgård på Torsten Holstenssons sida. Manbyggnadens nedre våning uppges uppförd 1610 och påbyggd 1780 med en övre våning samt renoverad 1867. På gården finns en svalbod som anges byggd 1491. De flesta
ekonomibyggnader har tillkommit 1883.
Notis för Hennike Bengtsson
Berättelse av Britt-Marie Sohlström: (platsr.se)
En del data om Hennika Bengtsson som är den tidigast belagde bebyggaren i Vad och hans ättlingar från min fars släktforskning. Vi härstammar från Hennika Bengtsson på ett tjugotal olika vis Familj 1 Hennika Bengtsson, död 1560 omk i Vad, Söderbärke (W). Bergsman i Vad, Söderbärke (W). XIII:2049, XIII:3081. Förekommer i Dalarnas landskapshandlingar 1535-1564 som ägare till Vad. Ur Wikhammar, Conrad: Byn Vad i Söderbärke i "Dalarnas byar" "I förteckningen år 1535 på mantal över hjälpskatten från Kopparberget och Järnbergslagen som Olof Rull hade att uppbära för Gustaf Vasas räkning nämnes en person med namnet Haneka. Denne erlade i skatt 1 mark i penningar. År 1538 återfinnes han vid namn Hennick Beintsson, då han bland andra bergsmän i Söderbärke hade att erlägga ett fat osmundsjärn i skatt. Hennick var ägare till hytta och ett mantal jord vid Vadet och en utjord i Vik. Järn och h för 1539 upptager tjugoen bergsmän i Söderbärke socken, däribland Hennick, som i skatt erlade 1 öre och 33 penningar. I längden står att dessa bergsmän betalade bälgskatten dvs skinnskatten till Berke, som är det gamla namnet på Söderbärke och Norrbärke, och hyttegälden till Norberg. Härav se vi att hytte- och bergsbruket redan vid denna tid var en realitet i Vad. Drygt tre århundraden framåt i tiden kom denna hantering och det på 1600-talet började hammarsmidet att ge sin prägel åt denna by." Hennika (Hennike) är en tysk diminutivform (smekform) för Hans/Johannes. I ett gårdsarkiv i Vad finns bevarat ett brev från 1578 om hur Per Henniksson i Vad löser in delar av gården från sin syster Rigmor Henniksdotter, sin systerson Olof Hindersson i Köping, sin brorson Hans Evriksson i Bennebo, Norberg, och sin avlidna syster Marit Henniksdotters dotter Anna Olofsdotter, gift med Anders Ingevaldsson i Stimmerbo, Norrbärke. Gillingstam, Hans: Byn Vad i Söderbärke. Släkt och Hävd 1971 samt kompletteringar i Släkt och Hävd 1978 s 99f. Dalarnas domböcker, serie I, volym AI:1 f 116, år 1548 Kom för rätta beskedlige man Hennika i Vad, uppstod och festade beskedlige man Per (?) Olsson i Karinbo tvådelen uti en tredjedel i bemälte hemman Dalarnas domböcker, serie I, volym AI:1 f 116v Kom för rätta Hans Persson i Vik kungörande huru han hade sålt sin hustrus jord i Halvarsbenning till Hennika i Vad för en läst järn, vilket järn han sedan gav Spelbo i Hommansbenning (Grytnäs socken) för den treding han ägde i Norra gården i Vik, ..... 1548 2/3 vid tinget i Norrbärke sålde Anders i Starbo sin hustrus färdearv i Halvarsbenning till Hennika i Vad. Äganderätten till Östra gården fram till mitten av 1600-talet har jag inte helt kunnat klarlägga. Det förefaller dock som om Hennika Bengtsson i Vad ägde gården och Herman Henniksson förvaltade och brukade den, vilket jag tycker framgår av följande: Herman Henniksson löste ut sina systrars, Rigmors och Britas, arvsdelar vilket senare, efter Bengt Hennikssons son Anders Bengtssons överklagande, av tinget ändrades till att Herman Henniksson och Bengt Hennikssons arvingar erhöll var sin systerlott. (DD I:AI6, f 154v) (Arne Sohlström: Bergsmansbyn Halvarsbenning i Norbergs socken) 1593 års årliga ränta upptar honom som ägare till både Halvarsbenning och Fragg. En teori är att Halvard som var Herman Hennikssons företrädare i Halvarsbenning var svärfar till Hennika Bengtsson vars hustru i så fall ärvt Östra gården. Därifrån kommer kanske det ofta förekommande namnet Halvard i senare led. Om Halvard sägs i "Norberg genom 600 år" s 255 "Den tidigare nämnde Halvard Bonde är av allt att döma jordägare av stora mått. Enligt skattelängden 1371 har han landbor i Färnebo, Tillberga och Harakers socknar. Av andra dokument framgår, att han förvärvat mark i Bråfors 1354 och att han 1367 deltar i Ting i Söderbärke" Om Halvard se även Norman, Ulla: "Norbergs bergslag under medeltiden" i Västmanlands fornminnesförenings årsskrift 1938. Gift med NN. Bosatt i Vad, Söderbärke (W). Barn: Per Henniksson, se familj 2. Rikmor Henniksdotter, se familj 3. Marit Henniksdotter, se familj 4. Evrike Henniksson, se familj 5. Bengt Henniksson, se familj 6. Lars Henniksson, se familj 7. Herman Henniksson, se familj 8. Brita Henniksdotter, se familj 9. Östen Henniksson, se familj 10. Sven Henniksson, se familj 11. Familj 2 Per Henniksson (från familj 1), född i Vad, Söderbärke (W), död 1600 före i Vad, Söderbärke (W). Bergsman i Vad, Söderbärke (W). XII:1025-1026. Peder Henniksson förekommer i landskapshandlingarna som ägare av Vad 1569-1593. Nämns i domboken 1557 I ett gårdsarkiv i Vad finns en handling med defekt datering som behandlar Holsten Perssons utlösning av sina sju syskon Hans Persson, Hennika Persson, Spelbo Persson och Bengt samt Anna Persdotter, Brita Persdotter och Karin Persdotter. Gillingstam, Hans: Byn Vad i Söderbärke. Släkt och Hävd 1971 samt kompletteringar i Släkt och Hävd 1978 s 99f. Holsten Persson lät den 25 januari 1598 uppbjuda en systerdel i Vad som han inlöst från sin syster Anna Persdotter i Gäsjö, och en broderdel i Vad, som han inlöst från sin broder Spjälbo Persson, samt jord i Vad som han bytt till sig från Hans Persson i Vik, Söderbärke. (Dalarnas domböcker I:AI:6, blyertsfol 263v och 265v, ULA. En domstolsnotis från 1614 om Hans Holstenssons (Felskrivet Holsten Perssons i Gillingstams artikel) inlösning av jord i Halvarsbenning, Norberg, visar att Hans Persson då bodde i Djupkärra, Bengt Persson i Gäsjö, Hennika i Fragg, allt i Norbergs socken, och Spjälbo i Persbo i Grangärde socken (nu Ludvika stad). (Kopparbergs läns renov domböcker, vol 1, f 552v) Holsten Persson lät 1596 uppbjuda systerdelar i Vad, som han inlöst från sina systrar hustrurna Karin och Agnes i Tolvsbo samt Barbro i Norberg (Dalarnas domböcker I:AI5: blyertsfol 48v) I Wikhammar, Conrad: Byn Vad i Söderbärke i "Dalarnas byar" nämns att Per Henniksson erlade 85 mark, 4 öre och 18 penningar vid 1571 uttaxering för Älvsborgs lösen. Detta skulle då motsvara en tiodel av värdet på all lösegendom, och var det högsta beloppet i Söderbärke. En ko värderades vid denna tid till tio mark. Gift med NN. Bosatt i Vad, Söderbärke (W). Barn: Holsten Persson, se familj 12. Karin Persdotter, se familj 13. Hans Persson, se familj 14. Hennika Persson, född i Vad, Söderbärke (W). Bosatt i Fragg, Norberg (U). Dalarnas domböcker I AI:6 f 43v 26 jan 1598 Kom Holsten i Vad i Söderbärke socken samt hans broder Hennika Persson och gav till känna, huru de hade bytt jord i så måtto, att Hennika gav Holsten all sin brodersdel i Vad och alla hus, där emot gav Holsten honom igen först all den del som honom tillkom i Fragg, sedan den del som Holsten köpte av sin syster Agnes Persdotter för 1400 osmundsjärn, samt med den del som Holsten köpte i förenämnda Fragg av Hans Äffriksson för 200 och 9 fat. Agnes Persdotter, se familj 15. Halvard Persson, se familj 16. Barbro Persdotter, se familj 17. Anna Persdotter, född i Vad, Söderbärke (W). Bosatt i Gäsjö, Norberg (U). Bengt Persson, född i Vad, Söderbärke (W). Bosatt i Gäsjö, Norberg (U). Brita Persdotter, född i Vad, Söderbärke (W). Spelbo Persson, född 1565 ca, se familj 18. Familj 3 Rikmor Henniksdotter (från familj 1), född i Vad, Söderbärke (W). Bosatt i Köping. AI:6 f 37v, 28 jan 1599 Omtalas att Herman köpt sina systrars Rikmors och Britas i Köping delar i Halvarsbenning. Anders Bengtsson i Nordansjö framträdde då och meddelade att hans fader Bengt Henniksson och Herman vore bröder, och begärde att få lösa en av systerdelarna vilket också beviljades honom Gift med NN. Bosatt i Köping. Familj 4 Marit Henniksdotter (från familj 1), född i Vad, Söderbärke (W), död 1578 före. Dalarnas domböcker I:AI:10 f 39v f Gift med Olov Bengtsson, född i Persbo. Barn: Anna Olovsdotter, se familj 19. Familj 5 Evrike Henniksson (från familj 1), född i Vad, Söderbärke (W). Bosatt i Norberg (U). Effrika utan patronymikon har jag påträffat i Fagersta vid uppbörden av kol 1556 (Dalarnas handlingar 1556:). Liksom sin bror Bengt förekommer han inte i övriga skattelängder. Frälsegodset Fagersta tillhörde 1539 Tued Gregersson. Effrika kan inte återfinnas i Älvsborgs lösen 1571. Jag antar att detta betyder att han är död eller har flyttat från Norberg. (Arne Sohlström) I ett gårdsarkiv i Vad finns en fastebrev av den 19 december 1586 för Peder Henniksson på inlösning av en broderdel i Vad från Hans Evriksson och fyra systerdelar från Brita, Kerstin, Maria och Anna Evriksdotter. Gift med NN. Barn: Hans Evrikesson, se familj 20. Brita Evrikesdotter. Kerstin Evrikesdotter. Maria Evrikesdotter. Anna Evrikesdotter. Familj 6 Bengt Henniksson (från familj 1), född i Vad, Söderbärke (W). Frälse landbo i Nordansjö, Norberg (U). XI:721. AI:6 f 37v, 28 jan 1599 Omtalas att Herman köpt sina systrars Rikmors och Britas i Köping delar i Halvarsbenning. Anders Bengtsson i Nordansjö framträdde då och meddelade att hans fader Bengt Henniksson och Herman vore bröder, och begärde att få lösa en av systerdelarna vilket också beviljades honom Västmanlands renoverade domböcker, volym 21 f 604 v Anno 1672 den 22 sept voro undertecknad lagl kallade till Halvarsbenning för att skilja gamle Bengt arvingar i Nordansjö eller deras söners Anders och Erik Bengtsöner i Hinsebo samt systrars Karin, Ingeborg och Anna Bengtsdöttrars eller deras rättshavande som efter en gammal lagmansdom prövades vara arv uti Östergården i Halvarsbenning till en tredjedel ifrån Anders Persson samt Bengt Hansson boende på benämnda Östra hemmane som två delarna deremot borde hithöra. Bengt Henniksson fanns, åtminstone omk 1570 på Nordansjö i Norberg. Detta är en frälsehytta, som 1539 tillhörde Johan Tureson, men senare på 1500-talet "Fru Metta till Hörningsholm". I uppbörden av Älvsborgs lösen tillhör Bengt, liksom sina bröder Herman och Lasse de mest förmögna i Norbergs socken. Trots detta ingår inte i hans förmögenhet något järn och inte heller någon malm eller kol. Domboken 1602 nämner honom också vardande i livet. (Om Fru Metta se JE Almquist: Den jordbesittande adeln i Närke och Bergslagen 1576-77 i Släkt och Hävd 1975 s 273) Gift med NN. Bosatt i Nordansjö, Norberg (U). Barn: Anders Bengtsson, se familj 21. Erik Bengtsson, se familj 22. Karin Bengtsdotter. Ingeborg Bengtsdotter. Anna, se familj 23. Familj 7 Lars Henniksson (från familj 1), född i Vad, Söderbärke (W). Landbo i Fagersta, Västanfors (U). Lasse Henniksson är 1539 och 1552 ensam om Melings hytta. I Älvsborgs lösen 1571 återfinns han i Fagersta där vi tidigare hade Effrika. År 1600 har han efterträtts av sonen Olof Larsson och Älvsborgs lösen 1614 uppträder Kjellfast Olsson, troligen en son till Olof Larsson. AI:4 f 109, 11 febr 1595 Hans Persson i Vik bjuder upp två brodersdelar ibidem köpt av Olof Larsson i Fagersta för 22 fat, av Halvard i Persbo, Per Hermansson i Halvarsbenning för 22 fat AI:6 f 41v, 25 jan 1598 Nils Andersson i Vik talar till Hans Persson i Vik om jord som Hans Persson bytt till sig från Olof Larsson i Fagersta och Hans Larsson i Halvarsbenning, vilka båda voro Nils och Hans hustrurs syskonbarn. Hans Effriksson, öven han syskonbarn med hustruarna är inblandad i ärendet. AI:6 f 267, 1598 Hans Persson i Vik samt Hans Larsson i Halvarsbenning har bytt jord. Hans Persson ger jord igen i Halvarsbenning god för 2 1/2 fat osmund. Hans Persson ger jord igen i Halvarsbenning god för 2 1/2 fat osmund. Tingsprotokoll Söderbärke 1/2 1602 Lars Hennikssons barn Halvard, Per och Hennik Larssöner "på Norberg" nämns som kusiner till Nils Andersson och Hans Perssons hustru i Vik. Gift med NN. Bosatt i Fagersta, Västanfors (U). Barn: Halvard Larsson, född i Västanfors (U). Bosatt i Norberg (U). Per Larsson, född i Västanfors (U). Bosatt i Norberg (U). Hennika Larsson, född i Västanfors (U). Bosatt i Norberg (U). Hans Larsson, se familj 24. Olov Larsson. Bosatt i Fagersta, Västanfors (U). Familj 8 Herman Henniksson (från familj 1), född i Vad, Söderbärke (W), död 1590 ca. Bosatt i Halvarsbenning, Norberg (U). XIII:2229. Äganderätten till Östra gården fram till mitten av 1600-talet har jag inte helt kunnat klarlägga. Det förefaller dock som om Hennika Bengtsson i Vad ägde gården och Herman Henniksson förvaltade och brukade den, vilket jag tycker framgår av följande: Herman Henniksson löste ut sina systrars, Rigmors och Britas, arvsdelar vilket senare, efter Bengt Hennikssons son Anders Bengtssons överklagande, av tinget ändrades till att Herman Henniksson och Bengt Hennikssons arvingar erhöll var sin systerlott. (DD I:AI6, f 154v) (Arne Sohlström: Bergsmansbyn Halvarsbenning i Norbergs socken) 1593 års årliga ränta upptar honom som ägare till både Halvarsbenning och Fragg. Förutom hemmanet i Halvarsbenning, som Herman ägde ungefär en tredjedel i, hade han även Norra gården i Fragg. Den sistnämnda övertogs av Halvard Eriksson Dalkarl från Persbo i Grangärde, möjligen, eller troligen, Hermans måg. Vid Hermans död ca 1590 övertog Hans Larsson, sonson till Hennika Bengtsson brukandet av Östra gården i Halvarsbenning.(Arne Sohlström) Enligt förteckningen för uppbörden för Älvsborgs lösen 1571 har Herman i Halvarsbenning den största förmögenheten värd 1715 mark. I hans ägodelar ingick bl a 85 lod silver, 13 kor, 6 oxar och 120 skeppund tackjärn. (Norberg genom 600 år s 282) 120 skeppund järn motsvarar i dagens viktmått över 20 ton järn, mångdubbelt mer än man kan finna hos någon annan bergsman i bergslaget. AI:6 f 37v, 28 jan 1599 Omtalas att Herman köpt sina systrars Rikmors och Britas i Köping delar i Halvarsbenning. Anders Bengtsson i Nordansjö framträdde då och meddelade att hans fader Bengt Henniksson och Herman vore bröder, och begärde att få lösa en av systerdelarna vilket också beviljades honom AI:2 f 31, 14 jan 1592 Hans Persson i Vik talade till Anders i Nordansjö om en hemmansdel i Vad, som hans svärfar Herman Henniksson sålt till Anders. Hans Persson begärde att för samma summa få lösa tillbaka sin hustrus fäderne och detta beviljades av rätten. Samma volym och sida Halvard Hermansson i Persbo, Grängie, har bytt jord med sin broder Per Hermansson i Halvarsbenning. Halvard gav Per en brodersdel i Halvarsbenning med hus och Per gav Halvard en brodersdel i Fragg med hus. Lovades brev. 1595 gjorde Lasse Svensson i Hagge ett jordebyte med Halvard Hermansson, sin hustrus broder i Persbo. Lasse gav Halvard sin hustrus jord i Halvarsbenning. Gift med Brita Persdotter. Bosatt i Halvarsbenning, Norberg (U). Barn: Rikmor Hermansdotter, se familj 25. Per Hermansson, se familj 26. Marit Hermansdotter, se familj 27. Halvard Hermansson, se familj 28. Holsten Hermansson. Brita Hermansdotter. NN, se familj 29. Familj 9 Brita Henniksdotter (från familj 1), född i Vad, Söderbärke. Bosatt i Köping. Bosatt i Köping enligt domboken 1599 och hade sonen Olof Hindersson enligt en uppteckning från 1578. Gift med Hinrik. Bosatt i Köping. Barn: Olof Hindersson. Familj 10 Östen Henniksson (från familj 1), född i Vad, Söderbärke (W). Bosatt i Sunnansjö, Grangärde (W). XII:1113. Renoverade domböcker, volym 1 f 1609. Kom Anders Bengtsson i Nordansjö och lade ett synebrev i rätten med 12 mäns bomärken, samt lydandes huru de hade den 15 maj 1608 varit på en syn emellan Per Östensson i Halvarsbenning och förbemälde Anders Bengtsson ... efter dessa voro komna av var sin broder då jämkade de .... Uppbörden för Grangärde år 1550 under Sunnansjö. Östen och Sven nämns efter varandra och i 1562 års längd finns istället Lars Östensson och Halvar Svensson i Sunnansjö. Gift med NN. Barn: Per Östensson, se familj 30. Lasse Östensson. Nämndeman i Sunnansjö, Grangärde (W). Familj 11 Sven Henniksson (från familj 1). Östansbo/Sunnansjö i Grangärde (W). Nämndeman i Grangärde 1547-1550. Finns i uppbörden 1550 för Gränge i Sunnansjö Sonen Anders säljer 1557 en broderdel i Fragg. Halvard Svensson säljer 1557 jord i Östansbo till Bengt Nilsson i Persbo, samtidigt som Lasse Östensson säljer en likadan del. Gift med NN. Bosatt i Östansbo/Ludvika, Grangärde (W). Barn: Halvard Svensson. Bosatt i Östansbo/Sunnansjö, Grangärde (W). Anders Svensson. Bosatt i Grangärde (W). Familj 12 Holsten Persson (från familj 2), född i Vad, Söderbärke (W), död före 1614 i Vad, Söderbärke (W). Bergsman, Nämndeman i Vad, Söderbärke (W). XI:513. Nämndeman vid Söderbärketinget 1594-1602. Av en domstolsnoti framgår att en uppgörelse ägde rum 1651 efter Hans Holstenssons död mellan hans barn och hans bror Torsten Holstensson (Örebro läns renov. domböcker, vol 16-17, f 26v, RA. Enligt denna skall Vad, som före deras tid varit en enda gård, den förmögnaste i hela Söderbärke socken (Så enligt längderna för Älvsborgs lösen 1571, vol. 19, fasc 3 - taxeringslängden f 27v och uppbärdslängden, f 3v. Enligt hjälpskattelängden i Dalarnas handlingar 1660:6 var det endast en man i socknen som var så högt taxerad som Holsten Persson Vad, och det var hans ovannämnde broder Hans Persson i Vik, som var taxerad till samma belopp.) ha delats mellan dem. Denna delning kan med hjälp av riksarkivets räkenskaper för Älvsborgs lösen visas ha ägt rum redan 1615 eller 1616. Då delningen infördes i jordeboken 1620 (Dalarnas handlingar 1620:2 f 70v) specifierades proportionerna så att Hans Holstenssons del utgjorde tre fjärdedels mantal och Torsten Holstenssons del ett fjärdedels mantal I ett gårdarkiv i Vad finns ett brev enligt vilket Hans Holstensson (daterat 15 juni 1625) hade två systrar som var gifta med Olof Nilsson i Tunkarlsbo och Hans Persson i Nor, Söderbärke. Gillingstam, Hans: Byn Vad i Söderbärke. Släkt och Hävd 1971. samt kompletteringar i Släkt och Hävd 1978 s 99f. Gift med Karin Hermansdotter, född i Sörbo, Söderbärke (W), död i Vad, Söderbärke (W). Bosatt i Vad, Söderbärke (W). XI:514. Om Karin Hermansdotters härstamning se Berglund, Torsten: Holsten Perssons i Vad hustru och hennes härkomst. Genklang nr 13 (1999) samt i Släktforskaren nr 72, 1999. Barn: Hans Holstensson, född i Vad, Söderbärke (W), död före 1651 i Vad, Söderbärke (W). Bergsman, Nämndeman i Vad, Söderbärke (W). X:257. Från 1615 nämndeman vid Söderbärketinget. Förutom dottern gift med Hans Hemmingsson hade Per Hansson och Anders Hansson ytterligare två systrar. Den ena Sara Hansdotter, var 25 juni 1659 änka efter Olof Matsson i Fermansbo, Ramnäs socken, och blev då utlöst av syskonen (brev hos Artur Eriksson i Vadslund). Den andra var Nils Isakssons i Livsdal, Norberg, hustru Karin Hansdotter, på vars systerlott syskonen och syskonbarnen fick fasta 26-27 juni 1682 tillsammans med den ovannämnde brodern Lars Hanssons brorslott (Kopparbergs läns häradsrättsarkiv XXXVI:AI:1, ULA) Uppgifter om Hans Holstenssons ättlingar i Vad från Hans Gillingstam: Byn Vad i Söderbärke i Släkt och Hävd nr 1 1971 samt kompletteringar i Släkt och Hävd 1978 s 99 f. Kerstin Holstensdotter, född i Vad, Söderbärke (W). I domboken vid tinget i Söderbärke den 25/1 1607 finns två släkttavlor som utvisar släktskapet mellan Hans Olofsson i Tolvsbo, Söderbärke sn, och Kerstin Holstensdotter i Vad. Hans Olofsson hade lägrat sin släkting Kerstin, men Hans far Olof i Tolvsbo uppvisade ett brev från kungens sekreterare Lars Kristiansson enligt vilket brev kungen hade förskonat Hans livet mot 80 daler i böter. Kerstin Holstensdotter fick böta 40 daler. Av släkttavlorna framgår att Holsten Perssons i Vad syster Karin var gift med Olof Torstensson i Tolvsbo. Berglund, Torsten: Holsten Perssons i Vad hustru och hennes härkomst. Genklang nr 13 (1999) 1610-1612 hade för Hans Holstensson uppbjudits en systerdel i Vad, som han inlöst från sin syster Kerstin Holstensdotter. (Gillingstam, Hans: Byn Vad i Söderbärke. Släkt och Hävd 1971:1) NN Holstensdotter, född i Vad, Söderbärke. Bosatt i Tunkarlsbo. NN Holstensdotter, född i Vad, Söderbärke (W). Bosatt i Nor, Söderbärke (W). Torsten Holstensson, född 1646 i Vad, Söderbärke (W), död 1707 i Vad, Söderbärke (W). Bergsman i Vad, Söderbärke (W). Uppgifter om Torstens Holstenssons ättlingar från Gillingstam, Hans: Byn Vad i Söderbärke. Släkt och Hävd 1971:1 Familj 13 Karin Persdotter (från familj 2), född i Vad, Söderbärke (W). Bosatt i Tolvsbo, Söderbärke (W). Gift med Olov Torstensson. Bosatt i Tolvsbo, Söderbärke (W). Olof Torstensson finns upptagen under Tolvsbo i Älvsborgs lösen 1571, och han förekommer som nämndeman i Söderbärke från 1592 till 1605. Barn: Hans Olovsson, född i Tolvsbo, Söderbärke (W). Bosatt i Tolvsbo, Söderbärke (W). I domboken vid tinget i Söderbärke den 25/1 1607 finns två släkttavlor som utvisar släktskapet mellan Hans Olofsson i Tolvsbo, Söderbärke sn, och Kerstin Holstensdotter i Vad. Hans Olofsson hade lägrat sin släkting Kerstin, men Hans far Olof i Tolvsbo uppvisade ett brev från kungens sekreterare Lars Kristiansson enligt vilket brev kungen hade förskonat Hans livet mot 80 daler i böter. Kerstin Holstensdotter fick böta 40 daler. Av släkttavlorna framgår att Holsten Perssons i Vad syster Karin var gift med Olof Torstensson i Tolvsbo. Berglund, Torsten: Holsten Perssons i Vad hustru och hennes härkomst. Genklang nr 13 (1999) Familj 14 Hans Persson (från familj 2), född i Vad, Söderbärke (W), död 1630 omk. Bergsman, Nämndeman i Västra Djupkärra (Nedergården), Norberg (U). Gift med Kerstin Torbjörnsdotter. Bosatt i Västra Djupkärra (Nedergården), Norberg (U). Barn: Hennika Hansson, född i Västra Djupkärra, Norberg (U), död 1663 i Västra Djupkärra, Norberg (U). Bergsman, Nämndeman i Västra Djupkärra (Nedergården), Norberg (U). Hans Persson från Vad, bror till Holsten Persson, gifte sig i Väster Djupkärra med en dotter till Torbjörn Persson. Med början omkring 1600 löste han ut alla sina svågrar och svågerskor ur gården. Av barnen känner jag endast till Hennika. Det påstås att Hennika var gift med en dotter till Anders Holstensson i Kallmora, en uppgift som jag trots sökande inte kunnat få bekräftad, och som jag betvivlar. I varje fall att hon är mor till hans son Holsten Henniksson. Hennika hade en dotter Kerstin, som 1648 gifte sig i Sörbo med Olof Hansson, och som då alltså måste vara omkring 20 år åtminstone. Så får han 1647 sonen Holsten och 1650 dottern Margareta. Jag tycker detta tyder på två hustrur, och i så fall är den andra ej från Norberg. En dotter till Anders Holstensson i kallmora borde vara för gammal 1650 för att få barn. Dottern Margareta gifte sig med Johan Bengtsson från Semla och delade gården med brodern Holsten. Han hade en hustru från Kybacken i Söderbärke och flera barn, Anders född 1667, Per 1673, Karin 1676. Äldste sonen övertog hemmanet och fick 1687 dottern Kerstin och 1689 sonen Holsten. (Arne Sohlström i brev till Sven-Eric Pettersson 1984) Familj 15 Agnes Persdotter (från familj 2), född i Vad, Söderbärke (W). Bosatt i Tolvsbo, Söderbärke (W). Dalarnas domböcker I AI:6 f 43v 26 jan 1598 Kom Holsten i Vad i Söderbärke socken samt hans broder Hennika Persson och gav till känna, huru de hade bytt jord i så måtto, att Hennika gav Holsten all sin brodersdel i Vad och alla hus, där emot gav Holsten honom igen först all den del som honom tillkom i Fragg, sedan den del som Holsten köpte av sin syster Agnes Persdotter för 1400 osmundsjärn, samt med den del som Holsten köpte i förenämnda Fragg av Hans Äffriksson för 200 och 9 fat. Gift med NN. Bosatt i Tolvsbo, Söderbärke (W). Familj 16 Halvard Persson (från familj 2), född i Vad, Söderbärke (W), död 1596 i Sörvik, Grangärde (W). Bergsfogde i Sörvik, Grangärde (W). Uppgifter om Halvard Perssons ättlingar från numera avlidne Björn Isheden samt Anders Winroth Halvard Persson finns första gången i räntelängden 1582. (1539 finns en Per Nilsson i Sörgovik) Hans Holstensson inlöste 1614 jord i halvarsbenning från Halvars barn i Sörvik (Kopparbergs läns reov domb, vol 1 s 552v) och Johan Halvarsson i Sörvik ägde arvejord i Vad enligt ett brev från 1628. Se Gillingstam, SOH 1971, s232-233) 1592 bjuder han upp ett hemman Laggarbo, köpt av Sebastian Tysk och Margareta Olofsdotter. 1592 bjuder han också upp en del i Sörgovik, köpt av Hans Persson i Vik, Söderbärke 1608 kom hustru Sigrid Torstensdotter inför rätten och gav till känna att hennes salig man Halvard Pederson hade köpt någon jord i Sörgovik i Stora Täckten som är en tredjedel i en brodersdel av hustru Karin i Pedersbo och hustru Marit i Lerendeboo och Oluff Pederson i Alsarkby i Rätuik sochen. I Släktforskaren 1 från 1981 förslår Anders Winroth att Halvar Person var son till Per Nilsson i Sörvik, något som senare forskning vederlagt. Halvar Persson är bergsfogde åtminstone 1591-95 (jordebok). Se även fullmakt för Halvar att vara bergsfogde över Grangärde, Norrbärke och Söderbärke "järnbruk", i hertig Karls registratur, vol 16, 1593, s 50v (RA) (Torsten Berglund) Gift med Sigrid Torstensdotter, död 1616 i Sörvik, Grangärde (W). Bosatt i Sörvik, Grangärde (W). Av en domboksnotis från 1697 framgår att att hustru Brita i Sörbo var syster till hustru Sigrid i Södergovik (Sörvik) i Grangärde sn, som levde ännu 1616 då hon i en skattelängd anges vara "gammal och förlamad". Sigrid Torstensson var gift med bergsmannen Halvard Persson i Södergovik (Sörvik), som levde 1596 men var död 1608. Olof Torstensson och hans svågrar Halvard Persson och Herman Jonsson hade tillsammans sålt en tredjedel i Morgården i Norrbärke sn till Hans Jonsson i By, Norrbärke sn, vilket uppbjöds på Norrbärketinget 1594. Sigrid Torstensdotter förkommer i flera mål i domböckerna i slutet av 1590-talet och början av 1600-talet. Tillsammans med systern Brita ingick hon 1597 en förlikning med arvingarna till Olof Andersson i Starbo, Norrbärke sn, angående en brodersdel i Starbo som tillkom Sigrid och Brita efter deras farfar Hans Olofsson. Av domstolsnotisen framgår också att Hans Olofsson var farbror till Olof Andersson i Starbo. Olof Anderssons arvingar, som företräddes av Hans Larsson i Starbo, uppfyllde emellertid inte villkoren i förlikningen och hustru Sigrid återkom i detta ärende på tinget i Söderbärke 1613 och på lagmanstinget i Norberg 1614. Av dessa domboksnotiser framgår att Sigrids föräldrar och Hans Larssons (svär)föräldrar skall ha bytt jord i Starbo och Tolvsbo för mer än 50 år sedan, dvs på 1550- eller 1560-talet. Berglund, Torsten: Holsten Perssons i Vad hustru och hennes härkomst. Genklang nr 13 (1999) Barn: Lars Halvarsson, född i Sörvik, Grangärde (W). Bosatt i Västermoren, Norrbärke (W). Flyttade till Västermoren, Norrbärke 1616. Per Halvardsson, född ca 1568 i Sörvik, Grangärde (W), död 1658. Johan Halvarsson, född ca 1573 i Sörvik, Grangärde (W), död 1629 i Sörvik, Grangärde (W). Bosatt i Sörvik, Grangärde (W). I Grangärde dombok 22/6 1659 namnges en skara "samarvingar", med all sannolikhet Johan Halvarssons barn: salig Hans Johansson (hustru: Kerstin Jonsdotter), Olof Johansson, Lars Johansson i Köping, Anna Johansdotter (g m Adrian Glasmästare). Av sammanhanget framgår att Hans Johansson inte hade några barn (han har dött och hans syskon försöker få ut arvet trots att han gjort inbördes testamente med sin hustru). (Anders Winroth) Begravd 1/2 1629 wid pass sine 56 åhr. Grangärde kyrkoarkiv C:1, f 138v Hennika Halvardsson, född ca 1591 i Sörvik, Grangärde (W), död 1651. Familj 17 Barbro Persdotter (från familj 2). Bosatt i Hemshyttan, Söderbärke (W). Strödda domboks- och rättegångshandlingar, volym 27. Opaginerat. RA. Hans Effriksson i Fragg talade till Holsten Persson i Vad om sin fädernejord i Vad. Svaranden, förenämnde Holsten, lade fram ett Thomas Simonssons häradshövdinge dombrev, utgivet år 1586 den 19 december, innehållande att förenämnde Hans Effriksson hade sålt sin faderbroder Per Henniksson samma hemman, och varit lagbundet och lagståndet, klaganden sade sig icke hava sålt, utan pantsatt samma jord, dessförutom gav han före sig hava köpt av en Holstens syster, benämnd Barbro, två systerdelar i förenämnda Fragg, som är deras moders jord, och de lovade honom samma jord behålla, för det han unte och upplät deras fader sin fädernejord. Blev avsagt att Holsten Persson skulle bliva vid sitt köp, och förenämnde Hans Effriksson bekomma sina penningar igen, som han utgivit haver för Barbro för hennes mödernes jord i Fragg, och eljest vad han byggt och kostat haver på hemmanet .... till 10 fat efter som synsmän de där över varit haver, härom samtyckt och parterna emellan räknat haver. Kopparbergs läns häradsrätts arkiv, serie I, volym AI:8 f 344v 16 mars 1608 Kielwast Holstensson i Fragg ville lösa igen en jordedel i Persbo, som hans hustrus mor, hustru Barbro i Hemshyttan, sålt till Jon Larsson i Persbo. Gift med NN. Bosatt i Hemshyttan, Söderbärke (W). Barn: NN, född i Hemshyttan. Bosatt i Fragg (Södra gården), Norberg (U). Dalarnas domböcker I AI:6 f 43v 26 jan 1598 Kom Holsten i Vad i Söderbärke socken samt hans broder Hennika Persson och gav till känna, huru de hade bytt jord i så måtto, att Hennika gav Holsten all sin brodersdel i Vad och alla hus, där emot gav Holsten honom igen först all den del som honom tillkom i Fragg, sedan den del som Holsten köpte av sin syster Agnes Persdotter för 1400 osmundsjärn, samt med den del som Holsten köpte i förenämnda Fragg av Hans Äffriksson för 200 och 9 fat. I Kopparbergs renoverade domböcker, volym 1, fol 143, kräver Hans Åffriksson Holsten Pehrsson i Vad på 3 fat järn för att han har byggt en hytta åt honom i Fragg. Strödda domboks- och rättegångshandlingar, volym 27. Opaginerat. RA. Hans Effriksson i Fragg talade till Holsten Persson i Vad om sin fädernejord i Vad. Svaranden, förenämnde Holsten, lade fram ett Thomas Simonssons häradshövdinge dombrev, utgivet år 1586 den 19 december, innehållande att förenämnde Hans Effriksson hade sålt sin faderbroder Per Henniksson samma hemman, och varit lagbundet och lagståndet, klaganden sade sig icke hava sålt, utan pantsatt samma jord, dessförutom gav han före sig hava köpt av en Holstens syster, benämnd Barbro, två systerdelar i förenämnda Fragg, som är deras moders jord, och de lovade honom samma jord behålla, för det han unte och upplät deras fader sin fädernejord. Blev avsagt att Holsten Persson skulle bliva vid sitt köp, och förenämnde Hans Effriksson bekomma sina penningar igen, som han utgivit haver för Barbro för hennes mödernes jord i Fragg, och eljest vad han byggt och kostat haver på hemmanet .... till 10 fat efter som synsmän de där över varit haver, härom samtyckt och parterna emellan räknat haver. (Hans Effriksson, kusin till Holsten Persson, skattade för Södra gården under 1590-talet och avlöstes av Hennika Persson år 1600. Från 1602 skattade Kielwast Holstensson för gården. Herman Henniksson skattade för den norra under 1590-talet. Hans Effriksson köpte senare en gård i Elsjöbo i Söderbärke) Familj 18 Spelbo Persson (från familj 2), född 1565 ca i Vad, Söderbärke (W), död 1629 i Persbo, Grangärde (W). Bosatt i Persbo, Grangärde (W). Spelbo Persson, som förekommer t ex i Älvsborgs lösen 1613, vol 45 A, fasc IV a f 56, RA, torde ha varit far till en Hennika Spelboson i Persbo, vars arvingar 1658 lät uppbjuda arvslotter, som inlösts från dennes bröder Nils Spelbosson och Lars Spelbosson samt den senares son Anders Larsson. (Kopparbergs läns renov. domböcker, vol 6, f 660, RA) 1618 underlät Spelbo att betala kyrkotiondet, varför han fick böta 3 mark. Han dog 1629, och uppgavs då vara Öfu(er) sine sextije. 1619 betecknas han som änkling Winroth, Anders: Persbo. Släktforskaren nr 1 (1981) Gift med NN. Bosatt i Persbo, Grangärde (W). Barn: Bengt Spelboson, född i Persbo, Grangärde (W). Nils Spelboson, född i Persbo, Grangärde (W). Bosatt i Norbo, Grangärde (W). Lars Spelboson, född i Persbo, Grangärde (W). Hennika Spelboson, född 1603 i Persbo, Grangärde (W), död 1655 i Persbo, Grangärde (W). Bosatt i Persbo, Grangärde (W). Winroth, Anders: Persbo. Släktforskaren nr 1 (1981) Familj 19 Anna Olovsdotter (från familj 4). Bosatt i Stimmerbo, Norrbärke (W). Gift med Anders Ingevaldson. Bosatt i Stimmerbo, Norrbärke (W). Familj 20 Hans Evrikesson (från familj 5). Bosatt i Bennebo / Fragg. Södra gården i Fragg, Norberg ägdes under 1500-talets senare hälft av PerHennikssons i Vad svärfar. Per Henniksson är bror till Herman Henniksson i halvarsbenning. Under 1590-talet brukades gården av Per Hennikssons brorson, Hans Evriksson: I Riksarkivets samling "strödda domboks- och rättegångshandlingar" volym 27, finns ett domstolsprotokoll från omkring 1600 där Per Hennikssons son Holsten Persson i Vad kräver tillbaka sin moders jord från kusinen Hans Evriksson. Dennes invändning att han köpt en systerdel från Holsten Perssons syster Barbro hjälper inte, utan domslutet blir att Holsten Persson skall ha gården och Hans Evriksson få tillbaka det belopp han erlagt för systerdelen. Hans Evriksson avflyttade och köpte sig sedan jord i Elsjöbo i Söderbärke och till Sörgården kom Kielwast Holstensson (son till Holsten Persson i Halvarsbenning). Denne löste ut Holsten Perssons syskons arvedelar och hade gården till sin död 1653. Dalarnas domböcker I AI:6 f 43v 26 jan 1598 Kom Holsten i Vad i Söderbärke socken samt hans broder Hennika Persson och gav till känna, huru de hade bytt jord i så måtto, att Hennika gav Holsten all sin brodersdel i Vad och alla hus, där emot gav Holsten honom igen först all den del som honom tillkom i Fragg, sedan den del som Holsten köpte av sin syster Agnes persdotter för 1400 osmundsjärn, samt med den del som Holsten köpte i förenämnda Fragg av Hans Äffriksson för 200 och 9 fat. I Kopparbergs renoverade domböcker, volym 1, fol 143, kräver Hans Åffriksson Holsten Pehrsson i Vad på 3 fat järn för att han har byggt en hytta åt honom i Fragg. Strödda domboks- och rättegångshandlingar, volym 27. Opaginerat. RA. Hans Effriksson i Fragg talade till Holsten Persson i Vad om sin fädernejord i Vad. Svaranden, förenämnde Holsten, lade fram ett Thomas Simonssons häradshövdinge dombrev, utgivet år 1586 den 19 december, innehållande att förenämnde Hans Effriksson hade sålt sin faderbroder Per Henniksson samma hemman, och varit lagbundet och lagståndet, klaganden sade sig icke hava sålt, utan pantsatt samma jord, dessförutom gav han före sig hava köpt av en Holstens syster, benämnd Barbro, två systerdelar i förenämnda Fragg, som är deras moders jord, och de lovade honom samma jord behålla, för det han unte och upplät deras fader sin fädernejord. Blev avsagt att Holsten Persson skulle bliva vid sitt köp, och förenämnde Hans Effriksson bekomma sina penningar igen, som han utgivit haver för Barbro för hennes mödernes jord i Fragg, och eljest vad han byggt och kostat haver på hemmanet .... till 10 fat efter som synsmän de där över varit haver, härom samtyckt och parterna emellan räknat haver. (Hans Effriksson, kusin till Holsten Persson, skattade för Södra gården under 1590-talet och avlöstes av Hennika Persson år 1600. Från 1602 skattade Kielwast Holstensson för gården) 1602 återfinns Hans Efriksson i Älgsjöbo, som han köpte av Lars Finnes hustru Brita. År 1607 köper hans son Åffrik Hansson också jord i Elsjöbo av Jon Persson i Dalvik. Kopparbergs ren. domböcker, f 51 resp 347. Kopparbergs läns häradsrättsarkiv, serie I, volym AI:4, f 10v 18 febr 1594 Hans Äffriksson i Fragg var kommen i rykte för en kona, Karin Jonsdotter. Frigjord av 12 män. Gift med NN. Barn: Evrika Hansson. Bosatt i Älgsjöbo, Söderbärke (W). Familj 21 Anders Bengtsson (från familj 6). Bosatt i Hinsebo, Norberg (U). Anders efterträdde fadern som frälse landbo på Nordansjö några år och övertog sedan Hinsebo, som var ett litet hemman som tillhörde Nordansjö. Anders ättlingar behöll sedan Hinsebo in på 1800-talet. På en karta från 1761 finns anmärkningen: Till Hinsebo finns ingen utmark utan förtjänar ägaren sitt uppehälle genom malmbrytning och kolleveranser till Nordanby. Det var väl till dessa kolleveranser de använde den skog de ärvde i Halvarsbenning. (Arne Sohlström) Äganderätten till Östra gården fram till mitten av 1600-talet har jag inte helt kunnat klarlägga. Det förefaller dock som om Hennika Bengtsson i Vad ägde gården och Herman Henniksson förvaltade och brukade den, vilket jag tycker framgår av följande: Herman Henniksson löste ut sina systrars, Rigmors och Britas, arvsdelar vilket senare, efter Bengt Hennikssons son Anders Bengtssons överklagande, av tinget ändrades till att Herman Henniksson och Bengt Hennikssons arvingar erhöll var sin systerlott. (DD I:AI6, f 154v) (Arne Sohlström: Bergsmansbyn Halvarsbenning i Norbergs socken) Gift med NN. Bosatt i Hinsebo, Norberg (U). Barn: Brita Andersdotter, född i Hinsebo, Norberg (U). Bosatt i Norberg (U). Familj 22 Erik Bengtsson (från familj 6), död levde 1619. Drabant i Hinsebo, Norberg (U). Bodde i Halvarsbenning på 1610-talet. Skattade för Östra gården år 1606 (DL 1606:5) Roterings- och utskrivningslängd, bunt 77, Krigsarkivet. 1631 Erik i Hinsebo Gift med NN, död levde 1619. Familj 23 Anna (från familj 6), död 1655-09-02 i Halvarsbenning, Norberg (U). Bosatt i Halvarsbenning (Västra gården), Norberg (U). X:262. Västmanlands renoverade domböcker, volym 21 f 604v Anno 1672 den 22 september vore undertecknade lagligen kallade till Halvarsbenning, där att skilja gamle Bengts arvingar i Nordansjö ... ...och avsatte Per Holstenssons arvingar i Västergården, som ock av denne gamle Bengt å mödernet hava sitt ursprung ... (Om inte Anna var dotter till Bengt så var hon sondotter eller dotterdotter) Gift 2:a giftet med Per Holstensson, född i Halvarsbenning, Norberg (U), död 1646-05 i Halvarsbenning, Norberg (U). Bergsman, Nämndeman i Halvarsbenning (Västra gården), Norberg (U). X:261. Begravd 1646-05-27 Nämndeman första gången vid tinget 1610. VLRD volym 28 f 1010v Anno 1672 den 25 septemb woro wi undertecknade ombudne och lagligen kallade af Pehr Holstenssons arwingar uthi Westergården i Halfwardzbenning till at skipta dhem skogen emellan, på det sedan hwar måtte motta sin särskilde och wisse lotth att ... och ingen dhen andra något förfång göra fördenskull. Wi rannsakade först beskaffenheten af sahl Per Holstenssons lösning i byn, och sedan hans 2ne barnekullars arfdeel, befunno så efter gl e Holsten Pehrsson Westerhemmanet wore fallit i Tio Systerdehlar däraf sohnen Pehr bördig till 2ne och 6 st faderarf inlöst som fastebrefwen uthwisa, så att Anders i Rolsendahl allena war outhlöst, till hwilkens ende arfwinge och Mågh Oloff Kelwastsson ibid. Pehr Holstensson arwingar sedan upplåtit sin faars Arverätt i Rosendahl, ........ hans fyra systrars, dehm Pehr Holstenson i sin tidh där och utlöst eftersom och festebrefen uthwisa mot Anderses femtedeel i Halwardzbenning som Oloff till dhem i bytet igen uppdragit, så att hela westerhemanet på detta sättet tillhörde Per Holstenssons arfwingar allena. Sedemerhra under arftahlet emellan kullarna befunno wi dhen eldre bestå af en bror Jöns .... och 2ne systrar Marith i Härende och Anna i Mehling och dhen senare af 2ne bröder och 2ne systrar Anders i Halvarsbenning, Holsten i Hedkärra, Rikemor i Wlgsjöbo och Elin ibid, hwilka talade på sitt möderne i dhen inlöste jorden, eftersom dheras fadher skulle löst all sin jordh i senare gifte, däremot dhe andre uppåsade att och dheras moders jord woro såld i Diupkärra och nedlagd i Halvarsbenning prätenderade därför wederlag. Såsom jembwal efter dheras sambrodher Jöns wore barnlös dödh uppåsade dhe att och edelarna af hans broderdehl borde dhem enskilt till bythes gånga. Därbredewidh fanz böra i acht tagas att i bytet med Oloff i Rosendahl woro och fadhrens egen arfzrätt transporterad tillika med dhe deelar han löst, för hwilken honom i arf tilfalne lotth bägge kullarna borde wara lika dehlachtige. Af desse bägge kullars schääl och prätentioner emot ...... till egendomen funno wi likast och att ingendera blefwe .... i sin rätt, om heela skoges sloges i en massa och deeltes i fem deelar, däraf förre kullen likasom enskillte arftagare efter Jöns jembwal för sine 2ne systerdeehlar toge 2ne deehlar och senare kullen 3ne. Det och arfwingarne lätthe sigh wäl åthnöja. Förente sigh så silfwe om efterföljande Rååskilnader som emellan dheras skogeteegara wara och blifwa skahl dhem för en stadegh och wiss efterlefnad. 1. Skahl u Anders Pehrsson behålla för sin egen brodersdeehl och 2ne utlöste systrars hust Rikmor och hust Elin i Elgsiöbo deelar som och giöra en brodersdeehl tilhopa, dhen skogh som oppgåår efter en Kohlningswägh ifrån Tall.... till Sör...phsen, vidare .... öfver en mosa Rotfallzmosen benämnd så till Ställeberget, sidst öfwer ett kiärr till ett Råå Kihlebookiärrsråå .....som skillier Halfwardsbenning och Djuptiära intill Västgöretorpet åth, så öster emellan halfwarsbenning och Djuptiära intill Wintervägen som löpter åth Nohreberegsby. Häraf bewilliade Ander Pehrsson och att afsättia ett stycke skogh för dhe andre arfwingarna till Grufweskogh. 2. Wederkändes Holsten Pehrsson dhen 3de broderslotthen i skogen som sluutes å westre sidan med dhen skilnad som ofwannämde Anders Pehrssons dehl uthföres, och å östre sidan begynnes hans skilnad widh Wäster gate .... i Byn och åthfölier sedan Flytzwägen alt upptill Djupkärra Råågång möther. 3. Dhenöfrige skogen för dhe 2ne åtherwarande brodhersdeelarne af eldre kullen som inslutes å den ene sidan af Flytzwägen och andre af Mohrewägen. Samåddes undergående att dhe sielfwe ... sigh byta skulle af hwilka 2ne sidstbe de skogelotter Oloff Påhlsson och Hans Bengtsson i Halvarsbenning lofwade afsättia en skogebidh för sahl Pehr Holstenssons syster hust Anna i Dahlwik arfwingar inom Söderbärckes Råågång beoende efter dhe inom be de sockenskilnad till sitt Torp därsammanstädes ingen skogh uthom Tächtegården ega. Att nu arfwingarna om detta skogebythe wore wal ense och med hvarannan i gude sämio förlikade så och silfwe begärat 20 ... withe till straff öfwer dhem som dhenne förening i något måtto öfweträder, satte synnemännen såsom withnen härtill sine namn och bomärken därunder hwilkas namn under be de act opnemnas. Efter Per Holstenssons död brukades gården gemensamt av Jöns, Anders samt Annas och avlidna mågen Per Knutssons son Hans. Jöns och hans hustru Margrete dog barnlösa och testamenterade sin del till systerdottern Kerstin Nilsdotter och hennes man Olof Pålsson. År 1672 skedde ett formellt arvsskifte. (Arne Sohlström) Barn: Anders Persson, född i Halvarsbenning, Norberg (U), död 1675-12-15 i Halvarsbenning, Norberg (U). Bergsman i Halvarsbenning (Västra gården), Norberg (U). IX:131. Kallas "unge" Anders Persson. Holsten Persson, född i Halvarsbenning, Norberg (U). Bosatt i Hedkärra, Västanfors (U). Småprotokoll Volym 31, f 1551v 1737-03-04 Avlidna Brita Holstensdotter i Halvarsbenning var syster till avlidne bälgmakaren Hans Holstensson i Hedkärra, Per Holstensson och avlidne Olof Holstensson som var far till Erik Olsson i Onsjö, Västanfors, alla söner till avlidne Holsten Persson i Hedkärra. Rigmor Persdotter, född i Halvarsbenning, Norberg (U). Bosatt i Älgsjöbo, Söderbärke (W). Elin Persdotter, född i Halvarsbenning, Norberg (U). Bosatt i Älgsjöbo, Söderbärke (W). Familj 24 Hans Larsson (från familj 7), född i Västanfors (U). Bosatt i Halvarsbenning, Norberg (U). I skattelängden 1600 finns för Halvarsbenning jämte Holsten Persson en Hans utan patronymikon. Han är säkerligen identisk med Hans Larsson. AI:6 f 41v, 25 jan 1598 Nils Andersson i Vik talar till Hans Persson i Vik om jord som Hans Persson bytt till sig från Olof Larsson i Fagersta och Hans Larsson i Halvarsbenning, vilka båda voro Nils och Hans hustrurs syskonbarn. Hans Effriksson, öven han syskonbarn med hustruarna är inblandad i ärendet. AI:6 f 267, 1598 Hans Persson i Vik samt Hans Larsson i Halvarsbenning har bytt jord. Hans Persson ger jord igen i Halvarsbenning god för 2 1/2 fat osmund. Hans Persson ger jord igen i Halvarsbenning god för 2 1/2 fat osmund. Hans Larsson skattade för gården i Halvarsbenning något år omkring 1600. ( T ex i DD I AI:6 1598) Han försvann därefter och jag har inte sett vem som köpte Lasse Hennikssons del av gården (Arne Sohlström) Gift med NN. Familj 25 Rikmor Hermansdotter (från familj 8). Bosatt i Vik, Söderbärke (W). Gift med Hans Persson. Bosatt i Vik, Söderbärke (W). Dalarnas domböcker I AI:2 15 jan 1592 Hans Persson i Vik talade till Anders i Nordansjö om en hemmansdel i Vad, som hans svärfar Herman Henniksson sålt till Anders. Hans Persson begärde att för samma summa få lösa tillbaka sin hustrus fäderne och detta beviljades av rätten. Familj 26 Per Hermansson (från familj 8), född i Halvarsbenning, Norberg (U), död 1610 ca. Bergsman i Halvarsbenning (Östra gården), Norberg (U). I skattelängderna fram till 1607. Hade troligen fler barn. Gift med NN. Bosatt i Halvarsbenning (Östra gården), Norberg (U). Barn: Karin Persdotter, född i Halvarsbenning, Norberg (U), död 1655-06-22 i Halvarsbenning, Norberg (U). Bosatt i Halvarsbenning (Östra gården), Norberg (U). XI:772. NN Persdotter, född i Halvarsbenning, Norberg (U), död 1655 i Livsdal, Norberg (U). Bosatt i Livsdal, Norberg (U). Familj 27 Marit Hermansdotter (från familj 8), född i Halvarsbenning, Norberg (U). Bosatt i Vik, Söderbärke (W). Gift med Nils Andersson. Bosatt i Vik, Söderbärke (W). Familj 28 Halvard Hermansson (från familj 8), född i Halvarsbenning, Norberg (U), död 1640 i Persbo, Grangärde (W). Nämndeman, Bergsman i Persbo, Grangärde (W). Bergsfogde i Västerbergslagen. Dalarnas domböcker I AI:2 f 115 Halvard Hermansson i Persbo Grangärde byter jord med Hans Pehrsson i Vik. Halvard ger Hans Pehrsson en brodersdel liggande i Vad med hus och får igen en systerdel i Fragg med hus därtill. Återfinns redan 1582 i Persbo vid årliga räntan. 1593 byter han jord med sin bror Per Hermansson i Halvarsbenning. Halvard gav Per en brodersdel i Halvarsbenning och Per gav Halvard en brodersdel i Fragg. 1598 sitter han själv med i nämnden 166 AI:7 f 39v, 1600 Halvard Hermansson i Persbo och Halvard Eriksson i Fragg gav tillkänna att de gjort ett jordebyte, så att Halvard Eriksson gav Halvard Hermansson två brodersdelar i Persbo med hus och jord, och Halvard Hermansson gav honom igen den del han ägde i Fragg. Den som orsakar träta om detta böta 40 daler. 1629 (renov dombok) Halvard Hermansson i Pedersboda fick brev på all hustru Saras anpart ibidem som Hans i Wad sålt har för 3 fat osmundjärn Ur Arne Gustavsson: Släktkrönika Halvar Hermansson framträder i Persbo redan i 1580-talets skattelängder. han är den dominerande bergsmannen där under åtskilliga decennier. han är också den störste jordägaren, står för ett helt hemman. Hur kunde den från Norberg inflyttade Halvar ha så mycket jord i Grangärde mot bakgrund av bördsrättens övergripande betydelse? Det kan till en del förklarras av hustru Karins arv i Persbo. Även Halvar bör ha haft kvarstående arvsrätt i persbo eller bytt till sig jord där. Detta stöder Winroths uppfattning att Halvar och hans hustru var fyrmänningar och att deras genensamme anfader var Nils Jonsson på 1400-talet. (Winroth Släktforskaren 1981:1) Gift med Karin, död 1631 i Persbo, Grangärde (W). Bosatt i Persbo, Grangärde (W). Finns i Grangärde dödbok 1632, Hustru Karin, Halvard Hermanssons Av domb framgår att hon skall ha varit dottersons dotter till Nils Jonsson, död före 1539, som är byn Persbos i Grangärde sn äldste till namnet kände invånare, se Anders Winroth: Persbo, Släktforskaren nr 1 (1981), s 4ff. Barn: Per Halvardsson, född i Persbo, Grangärde (W). Hennika Halvardsson, född i Persbo, Grangärde (W). Hans Halvardsson, född i Persbo, Grangärde (W). Bengt Halvardsson, död 1670. Bosatt i Barkesta, Malma (U). Nämns vid tinget i Grangärde 1696, 1698 ang arvingars utlösen. Malma socken ligger invid Köping. Enligt domboken hade Bengt nio söner. En av sönerna blev präst. Anna Halvardsdotter, född i Persbo, Grangärde (W). Bosatt i Norberg (U). Vidik Halvardsson, född ca 1583 i Persbo, Grangärde (W), död 1671 i Persbo, Grangärde (W). Bosatt i Persbo, Grangärde (W). Källa: Arne Gustavsson: Släktkrönika Anders Halvardsson, född ca 1601 i Persbo, Grangärde (W), död 1659 i Persbo, Grangärde (W). Familj 29 NN (från familj 8), död omk 1614 i Fragg, Norberg (U). Bosatt i Fragg (Norra gården), Norberg (U). XII:1622. Gift med Halvard Eriksson, död omk 1616 i Fragg, Norberg (U). Bosatt i Fragg (Norra gården), Norberg (U). XII:1621. Under 1590-talet skattade Halvard Ericsson för gården vissa år, Herman Henniksson, Halvarsbenning andra år. Hermans son, Halvard Hermansson gift i Persbo, köpte sina syskons arvedelar i Fragg och bytte sedan hela sitt innehav i Fragg mot Halvard Ericssons i Persbo. Halvard var möjligen måg till Herman Henniksson, Halvarsbenning Troligen född omk 1550 i Persbo, Grangärde Barn: Esbjörn Halvarsson, född i Fragg, Norberg (U), död 1650-04-05 i Fragg, Norberg (U). Bosatt i Fragg (Norra gården), Norberg (U). XI:811. Marit Halvardsdotter. Bosatt i Vik, Söderbärke (W). Familj 30 Per Östensson (från familj 10), född i Grangärde (W), död 1639 ca i Halvarsbenning, Norberg (U). Bergsman, Nämndeman i Halvarsbenning (Östra gården), Norberg (U). X:771. Per Östensson övertog brukandet av Östra gården 1606 efter Hans Larsson (även han sonson till Hennika Bengtsson) Västmanlands läns renoverade domböcker, volym 1, f 155 1627-10-08 Per Östensson i Halvarsbenning skällde Per Knutsson ibidem för en tjuv, men kunde ej bevisa det. Per Knutsson dömdes fri och Per Östensson sakfälldes. Per Knutsson för okvädningsord på arrendatoren. Per Östensson var gift med sin kusindotter och enl J E Almquist: Strödda bidrag till civilrättens historia, Sthlm 1953 borde detta ha kunnat skett, men krävt ansökan om dispens. Gift med Karin Persdotter, född i Halvarsbenning, Norberg (U), död 1655-06-22 i Halvarsbenning, Norberg (U). Bosatt i Halvarsbenning (Östra gården), Norberg (U). XI:772. Barn: Anders Persson, död 1694 i Halvarsbenning, Norberg (U). Bergsman, Nämndeman i Halvarsbenning (Östra gården), Norberg (U). X:279. Kallas gamle Anders Persson i Halvarsbenning Marit Persdotter, född i Halvarsbenning, Norberg (U), död 1673-04-13 i Halvarsbenning, Norberg (U). Bosatt i Halvarsbenning (Östra gården), Norberg (U). X:386, X:402. NN Persdotter. Bosatt i Flena, Gunnilbo (U). 1673 års dombok En testamentstvist mellan Lars Olssons änka och hennes styvsöner Olof Larsson och Per Larsson. NN Persdotter. Bosatt i Flängan, Norberg (U).
En del data om Hennika Bengtsson som är den tidigast belagde bebyggaren i Vad och hans ättlingar från min fars släktforskning. Vi härstammar från Hennika Bengtsson på ett tjugotal olika vis Familj 1 Hennika Bengtsson, död 1560 omk i Vad, Söderbärke (W). Bergsman i Vad, Söderbärke (W). XIII:2049, XIII:3081. Förekommer i Dalarnas landskapshandlingar 1535-1564 som ägare till Vad. Ur Wikhammar, Conrad: Byn Vad i Söderbärke i "Dalarnas byar" "I förteckningen år 1535 på mantal över hjälpskatten från Kopparberget och Järnbergslagen som Olof Rull hade att uppbära för Gustaf Vasas räkning nämnes en person med namnet Haneka. Denne erlade i skatt 1 mark i penningar. År 1538 återfinnes han vid namn Hennick Beintsson, då han bland andra bergsmän i Söderbärke hade att erlägga ett fat osmundsjärn i skatt. Hennick var ägare till hytta och ett mantal jord vid Vadet och en utjord i Vik. Järn och h för 1539 upptager tjugoen bergsmän i Söderbärke socken, däribland Hennick, som i skatt erlade 1 öre och 33 penningar. I längden står att dessa bergsmän betalade bälgskatten dvs skinnskatten till Berke, som är det gamla namnet på Söderbärke och Norrbärke, och hyttegälden till Norberg. Härav se vi att hytte- och bergsbruket redan vid denna tid var en realitet i Vad. Drygt tre århundraden framåt i tiden kom denna hantering och det på 1600-talet började hammarsmidet att ge sin prägel åt denna by." Hennika (Hennike) är en tysk diminutivform (smekform) för Hans/Johannes. I ett gårdsarkiv i Vad finns bevarat ett brev från 1578 om hur Per Henniksson i Vad löser in delar av gården från sin syster Rigmor Henniksdotter, sin systerson Olof Hindersson i Köping, sin brorson Hans Evriksson i Bennebo, Norberg, och sin avlidna syster Marit Henniksdotters dotter Anna Olofsdotter, gift med Anders Ingevaldsson i Stimmerbo, Norrbärke. Gillingstam, Hans: Byn Vad i Söderbärke. Släkt och Hävd 1971 samt kompletteringar i Släkt och Hävd 1978 s 99f. Dalarnas domböcker, serie I, volym AI:1 f 116, år 1548 Kom för rätta beskedlige man Hennika i Vad, uppstod och festade beskedlige man Per (?) Olsson i Karinbo tvådelen uti en tredjedel i bemälte hemman Dalarnas domböcker, serie I, volym AI:1 f 116v Kom för rätta Hans Persson i Vik kungörande huru han hade sålt sin hustrus jord i Halvarsbenning till Hennika i Vad för en läst järn, vilket järn han sedan gav Spelbo i Hommansbenning (Grytnäs socken) för den treding han ägde i Norra gården i Vik, ..... 1548 2/3 vid tinget i Norrbärke sålde Anders i Starbo sin hustrus färdearv i Halvarsbenning till Hennika i Vad. Äganderätten till Östra gården fram till mitten av 1600-talet har jag inte helt kunnat klarlägga. Det förefaller dock som om Hennika Bengtsson i Vad ägde gården och Herman Henniksson förvaltade och brukade den, vilket jag tycker framgår av följande: Herman Henniksson löste ut sina systrars, Rigmors och Britas, arvsdelar vilket senare, efter Bengt Hennikssons son Anders Bengtssons överklagande, av tinget ändrades till att Herman Henniksson och Bengt Hennikssons arvingar erhöll var sin systerlott. (DD I:AI6, f 154v) (Arne Sohlström: Bergsmansbyn Halvarsbenning i Norbergs socken) 1593 års årliga ränta upptar honom som ägare till både Halvarsbenning och Fragg. En teori är att Halvard som var Herman Hennikssons företrädare i Halvarsbenning var svärfar till Hennika Bengtsson vars hustru i så fall ärvt Östra gården. Därifrån kommer kanske det ofta förekommande namnet Halvard i senare led. Om Halvard sägs i "Norberg genom 600 år" s 255 "Den tidigare nämnde Halvard Bonde är av allt att döma jordägare av stora mått. Enligt skattelängden 1371 har han landbor i Färnebo, Tillberga och Harakers socknar. Av andra dokument framgår, att han förvärvat mark i Bråfors 1354 och att han 1367 deltar i Ting i Söderbärke" Om Halvard se även Norman, Ulla: "Norbergs bergslag under medeltiden" i Västmanlands fornminnesförenings årsskrift 1938. Gift med NN. Bosatt i Vad, Söderbärke (W). Barn: Per Henniksson, se familj 2. Rikmor Henniksdotter, se familj 3. Marit Henniksdotter, se familj 4. Evrike Henniksson, se familj 5. Bengt Henniksson, se familj 6. Lars Henniksson, se familj 7. Herman Henniksson, se familj 8. Brita Henniksdotter, se familj 9. Östen Henniksson, se familj 10. Sven Henniksson, se familj 11. Familj 2 Per Henniksson (från familj 1), född i Vad, Söderbärke (W), död 1600 före i Vad, Söderbärke (W). Bergsman i Vad, Söderbärke (W). XII:1025-1026. Peder Henniksson förekommer i landskapshandlingarna som ägare av Vad 1569-1593. Nämns i domboken 1557 I ett gårdsarkiv i Vad finns en handling med defekt datering som behandlar Holsten Perssons utlösning av sina sju syskon Hans Persson, Hennika Persson, Spelbo Persson och Bengt samt Anna Persdotter, Brita Persdotter och Karin Persdotter. Gillingstam, Hans: Byn Vad i Söderbärke. Släkt och Hävd 1971 samt kompletteringar i Släkt och Hävd 1978 s 99f. Holsten Persson lät den 25 januari 1598 uppbjuda en systerdel i Vad som han inlöst från sin syster Anna Persdotter i Gäsjö, och en broderdel i Vad, som han inlöst från sin broder Spjälbo Persson, samt jord i Vad som han bytt till sig från Hans Persson i Vik, Söderbärke. (Dalarnas domböcker I:AI:6, blyertsfol 263v och 265v, ULA. En domstolsnotis från 1614 om Hans Holstenssons (Felskrivet Holsten Perssons i Gillingstams artikel) inlösning av jord i Halvarsbenning, Norberg, visar att Hans Persson då bodde i Djupkärra, Bengt Persson i Gäsjö, Hennika i Fragg, allt i Norbergs socken, och Spjälbo i Persbo i Grangärde socken (nu Ludvika stad). (Kopparbergs läns renov domböcker, vol 1, f 552v) Holsten Persson lät 1596 uppbjuda systerdelar i Vad, som han inlöst från sina systrar hustrurna Karin och Agnes i Tolvsbo samt Barbro i Norberg (Dalarnas domböcker I:AI5: blyertsfol 48v) I Wikhammar, Conrad: Byn Vad i Söderbärke i "Dalarnas byar" nämns att Per Henniksson erlade 85 mark, 4 öre och 18 penningar vid 1571 uttaxering för Älvsborgs lösen. Detta skulle då motsvara en tiodel av värdet på all lösegendom, och var det högsta beloppet i Söderbärke. En ko värderades vid denna tid till tio mark. Gift med NN. Bosatt i Vad, Söderbärke (W). Barn: Holsten Persson, se familj 12. Karin Persdotter, se familj 13. Hans Persson, se familj 14. Hennika Persson, född i Vad, Söderbärke (W). Bosatt i Fragg, Norberg (U). Dalarnas domböcker I AI:6 f 43v 26 jan 1598 Kom Holsten i Vad i Söderbärke socken samt hans broder Hennika Persson och gav till känna, huru de hade bytt jord i så måtto, att Hennika gav Holsten all sin brodersdel i Vad och alla hus, där emot gav Holsten honom igen först all den del som honom tillkom i Fragg, sedan den del som Holsten köpte av sin syster Agnes Persdotter för 1400 osmundsjärn, samt med den del som Holsten köpte i förenämnda Fragg av Hans Äffriksson för 200 och 9 fat. Agnes Persdotter, se familj 15. Halvard Persson, se familj 16. Barbro Persdotter, se familj 17. Anna Persdotter, född i Vad, Söderbärke (W). Bosatt i Gäsjö, Norberg (U). Bengt Persson, född i Vad, Söderbärke (W). Bosatt i Gäsjö, Norberg (U). Brita Persdotter, född i Vad, Söderbärke (W). Spelbo Persson, född 1565 ca, se familj 18. Familj 3 Rikmor Henniksdotter (från familj 1), född i Vad, Söderbärke (W). Bosatt i Köping. AI:6 f 37v, 28 jan 1599 Omtalas att Herman köpt sina systrars Rikmors och Britas i Köping delar i Halvarsbenning. Anders Bengtsson i Nordansjö framträdde då och meddelade att hans fader Bengt Henniksson och Herman vore bröder, och begärde att få lösa en av systerdelarna vilket också beviljades honom Gift med NN. Bosatt i Köping. Familj 4 Marit Henniksdotter (från familj 1), född i Vad, Söderbärke (W), död 1578 före. Dalarnas domböcker I:AI:10 f 39v f Gift med Olov Bengtsson, född i Persbo. Barn: Anna Olovsdotter, se familj 19. Familj 5 Evrike Henniksson (från familj 1), född i Vad, Söderbärke (W). Bosatt i Norberg (U). Effrika utan patronymikon har jag påträffat i Fagersta vid uppbörden av kol 1556 (Dalarnas handlingar 1556:). Liksom sin bror Bengt förekommer han inte i övriga skattelängder. Frälsegodset Fagersta tillhörde 1539 Tued Gregersson. Effrika kan inte återfinnas i Älvsborgs lösen 1571. Jag antar att detta betyder att han är död eller har flyttat från Norberg. (Arne Sohlström) I ett gårdsarkiv i Vad finns en fastebrev av den 19 december 1586 för Peder Henniksson på inlösning av en broderdel i Vad från Hans Evriksson och fyra systerdelar från Brita, Kerstin, Maria och Anna Evriksdotter. Gift med NN. Barn: Hans Evrikesson, se familj 20. Brita Evrikesdotter. Kerstin Evrikesdotter. Maria Evrikesdotter. Anna Evrikesdotter. Familj 6 Bengt Henniksson (från familj 1), född i Vad, Söderbärke (W). Frälse landbo i Nordansjö, Norberg (U). XI:721. AI:6 f 37v, 28 jan 1599 Omtalas att Herman köpt sina systrars Rikmors och Britas i Köping delar i Halvarsbenning. Anders Bengtsson i Nordansjö framträdde då och meddelade att hans fader Bengt Henniksson och Herman vore bröder, och begärde att få lösa en av systerdelarna vilket också beviljades honom Västmanlands renoverade domböcker, volym 21 f 604 v Anno 1672 den 22 sept voro undertecknad lagl kallade till Halvarsbenning för att skilja gamle Bengt arvingar i Nordansjö eller deras söners Anders och Erik Bengtsöner i Hinsebo samt systrars Karin, Ingeborg och Anna Bengtsdöttrars eller deras rättshavande som efter en gammal lagmansdom prövades vara arv uti Östergården i Halvarsbenning till en tredjedel ifrån Anders Persson samt Bengt Hansson boende på benämnda Östra hemmane som två delarna deremot borde hithöra. Bengt Henniksson fanns, åtminstone omk 1570 på Nordansjö i Norberg. Detta är en frälsehytta, som 1539 tillhörde Johan Tureson, men senare på 1500-talet "Fru Metta till Hörningsholm". I uppbörden av Älvsborgs lösen tillhör Bengt, liksom sina bröder Herman och Lasse de mest förmögna i Norbergs socken. Trots detta ingår inte i hans förmögenhet något järn och inte heller någon malm eller kol. Domboken 1602 nämner honom också vardande i livet. (Om Fru Metta se JE Almquist: Den jordbesittande adeln i Närke och Bergslagen 1576-77 i Släkt och Hävd 1975 s 273) Gift med NN. Bosatt i Nordansjö, Norberg (U). Barn: Anders Bengtsson, se familj 21. Erik Bengtsson, se familj 22. Karin Bengtsdotter. Ingeborg Bengtsdotter. Anna, se familj 23. Familj 7 Lars Henniksson (från familj 1), född i Vad, Söderbärke (W). Landbo i Fagersta, Västanfors (U). Lasse Henniksson är 1539 och 1552 ensam om Melings hytta. I Älvsborgs lösen 1571 återfinns han i Fagersta där vi tidigare hade Effrika. År 1600 har han efterträtts av sonen Olof Larsson och Älvsborgs lösen 1614 uppträder Kjellfast Olsson, troligen en son till Olof Larsson. AI:4 f 109, 11 febr 1595 Hans Persson i Vik bjuder upp två brodersdelar ibidem köpt av Olof Larsson i Fagersta för 22 fat, av Halvard i Persbo, Per Hermansson i Halvarsbenning för 22 fat AI:6 f 41v, 25 jan 1598 Nils Andersson i Vik talar till Hans Persson i Vik om jord som Hans Persson bytt till sig från Olof Larsson i Fagersta och Hans Larsson i Halvarsbenning, vilka båda voro Nils och Hans hustrurs syskonbarn. Hans Effriksson, öven han syskonbarn med hustruarna är inblandad i ärendet. AI:6 f 267, 1598 Hans Persson i Vik samt Hans Larsson i Halvarsbenning har bytt jord. Hans Persson ger jord igen i Halvarsbenning god för 2 1/2 fat osmund. Hans Persson ger jord igen i Halvarsbenning god för 2 1/2 fat osmund. Tingsprotokoll Söderbärke 1/2 1602 Lars Hennikssons barn Halvard, Per och Hennik Larssöner "på Norberg" nämns som kusiner till Nils Andersson och Hans Perssons hustru i Vik. Gift med NN. Bosatt i Fagersta, Västanfors (U). Barn: Halvard Larsson, född i Västanfors (U). Bosatt i Norberg (U). Per Larsson, född i Västanfors (U). Bosatt i Norberg (U). Hennika Larsson, född i Västanfors (U). Bosatt i Norberg (U). Hans Larsson, se familj 24. Olov Larsson. Bosatt i Fagersta, Västanfors (U). Familj 8 Herman Henniksson (från familj 1), född i Vad, Söderbärke (W), död 1590 ca. Bosatt i Halvarsbenning, Norberg (U). XIII:2229. Äganderätten till Östra gården fram till mitten av 1600-talet har jag inte helt kunnat klarlägga. Det förefaller dock som om Hennika Bengtsson i Vad ägde gården och Herman Henniksson förvaltade och brukade den, vilket jag tycker framgår av följande: Herman Henniksson löste ut sina systrars, Rigmors och Britas, arvsdelar vilket senare, efter Bengt Hennikssons son Anders Bengtssons överklagande, av tinget ändrades till att Herman Henniksson och Bengt Hennikssons arvingar erhöll var sin systerlott. (DD I:AI6, f 154v) (Arne Sohlström: Bergsmansbyn Halvarsbenning i Norbergs socken) 1593 års årliga ränta upptar honom som ägare till både Halvarsbenning och Fragg. Förutom hemmanet i Halvarsbenning, som Herman ägde ungefär en tredjedel i, hade han även Norra gården i Fragg. Den sistnämnda övertogs av Halvard Eriksson Dalkarl från Persbo i Grangärde, möjligen, eller troligen, Hermans måg. Vid Hermans död ca 1590 övertog Hans Larsson, sonson till Hennika Bengtsson brukandet av Östra gården i Halvarsbenning.(Arne Sohlström) Enligt förteckningen för uppbörden för Älvsborgs lösen 1571 har Herman i Halvarsbenning den största förmögenheten värd 1715 mark. I hans ägodelar ingick bl a 85 lod silver, 13 kor, 6 oxar och 120 skeppund tackjärn. (Norberg genom 600 år s 282) 120 skeppund järn motsvarar i dagens viktmått över 20 ton järn, mångdubbelt mer än man kan finna hos någon annan bergsman i bergslaget. AI:6 f 37v, 28 jan 1599 Omtalas att Herman köpt sina systrars Rikmors och Britas i Köping delar i Halvarsbenning. Anders Bengtsson i Nordansjö framträdde då och meddelade att hans fader Bengt Henniksson och Herman vore bröder, och begärde att få lösa en av systerdelarna vilket också beviljades honom AI:2 f 31, 14 jan 1592 Hans Persson i Vik talade till Anders i Nordansjö om en hemmansdel i Vad, som hans svärfar Herman Henniksson sålt till Anders. Hans Persson begärde att för samma summa få lösa tillbaka sin hustrus fäderne och detta beviljades av rätten. Samma volym och sida Halvard Hermansson i Persbo, Grängie, har bytt jord med sin broder Per Hermansson i Halvarsbenning. Halvard gav Per en brodersdel i Halvarsbenning med hus och Per gav Halvard en brodersdel i Fragg med hus. Lovades brev. 1595 gjorde Lasse Svensson i Hagge ett jordebyte med Halvard Hermansson, sin hustrus broder i Persbo. Lasse gav Halvard sin hustrus jord i Halvarsbenning. Gift med Brita Persdotter. Bosatt i Halvarsbenning, Norberg (U). Barn: Rikmor Hermansdotter, se familj 25. Per Hermansson, se familj 26. Marit Hermansdotter, se familj 27. Halvard Hermansson, se familj 28. Holsten Hermansson. Brita Hermansdotter. NN, se familj 29. Familj 9 Brita Henniksdotter (från familj 1), född i Vad, Söderbärke. Bosatt i Köping. Bosatt i Köping enligt domboken 1599 och hade sonen Olof Hindersson enligt en uppteckning från 1578. Gift med Hinrik. Bosatt i Köping. Barn: Olof Hindersson. Familj 10 Östen Henniksson (från familj 1), född i Vad, Söderbärke (W). Bosatt i Sunnansjö, Grangärde (W). XII:1113. Renoverade domböcker, volym 1 f 1609. Kom Anders Bengtsson i Nordansjö och lade ett synebrev i rätten med 12 mäns bomärken, samt lydandes huru de hade den 15 maj 1608 varit på en syn emellan Per Östensson i Halvarsbenning och förbemälde Anders Bengtsson ... efter dessa voro komna av var sin broder då jämkade de .... Uppbörden för Grangärde år 1550 under Sunnansjö. Östen och Sven nämns efter varandra och i 1562 års längd finns istället Lars Östensson och Halvar Svensson i Sunnansjö. Gift med NN. Barn: Per Östensson, se familj 30. Lasse Östensson. Nämndeman i Sunnansjö, Grangärde (W). Familj 11 Sven Henniksson (från familj 1). Östansbo/Sunnansjö i Grangärde (W). Nämndeman i Grangärde 1547-1550. Finns i uppbörden 1550 för Gränge i Sunnansjö Sonen Anders säljer 1557 en broderdel i Fragg. Halvard Svensson säljer 1557 jord i Östansbo till Bengt Nilsson i Persbo, samtidigt som Lasse Östensson säljer en likadan del. Gift med NN. Bosatt i Östansbo/Ludvika, Grangärde (W). Barn: Halvard Svensson. Bosatt i Östansbo/Sunnansjö, Grangärde (W). Anders Svensson. Bosatt i Grangärde (W). Familj 12 Holsten Persson (från familj 2), född i Vad, Söderbärke (W), död före 1614 i Vad, Söderbärke (W). Bergsman, Nämndeman i Vad, Söderbärke (W). XI:513. Nämndeman vid Söderbärketinget 1594-1602. Av en domstolsnoti framgår att en uppgörelse ägde rum 1651 efter Hans Holstenssons död mellan hans barn och hans bror Torsten Holstensson (Örebro läns renov. domböcker, vol 16-17, f 26v, RA. Enligt denna skall Vad, som före deras tid varit en enda gård, den förmögnaste i hela Söderbärke socken (Så enligt längderna för Älvsborgs lösen 1571, vol. 19, fasc 3 - taxeringslängden f 27v och uppbärdslängden, f 3v. Enligt hjälpskattelängden i Dalarnas handlingar 1660:6 var det endast en man i socknen som var så högt taxerad som Holsten Persson Vad, och det var hans ovannämnde broder Hans Persson i Vik, som var taxerad till samma belopp.) ha delats mellan dem. Denna delning kan med hjälp av riksarkivets räkenskaper för Älvsborgs lösen visas ha ägt rum redan 1615 eller 1616. Då delningen infördes i jordeboken 1620 (Dalarnas handlingar 1620:2 f 70v) specifierades proportionerna så att Hans Holstenssons del utgjorde tre fjärdedels mantal och Torsten Holstenssons del ett fjärdedels mantal I ett gårdarkiv i Vad finns ett brev enligt vilket Hans Holstensson (daterat 15 juni 1625) hade två systrar som var gifta med Olof Nilsson i Tunkarlsbo och Hans Persson i Nor, Söderbärke. Gillingstam, Hans: Byn Vad i Söderbärke. Släkt och Hävd 1971. samt kompletteringar i Släkt och Hävd 1978 s 99f. Gift med Karin Hermansdotter, född i Sörbo, Söderbärke (W), död i Vad, Söderbärke (W). Bosatt i Vad, Söderbärke (W). XI:514. Om Karin Hermansdotters härstamning se Berglund, Torsten: Holsten Perssons i Vad hustru och hennes härkomst. Genklang nr 13 (1999) samt i Släktforskaren nr 72, 1999. Barn: Hans Holstensson, född i Vad, Söderbärke (W), död före 1651 i Vad, Söderbärke (W). Bergsman, Nämndeman i Vad, Söderbärke (W). X:257. Från 1615 nämndeman vid Söderbärketinget. Förutom dottern gift med Hans Hemmingsson hade Per Hansson och Anders Hansson ytterligare två systrar. Den ena Sara Hansdotter, var 25 juni 1659 änka efter Olof Matsson i Fermansbo, Ramnäs socken, och blev då utlöst av syskonen (brev hos Artur Eriksson i Vadslund). Den andra var Nils Isakssons i Livsdal, Norberg, hustru Karin Hansdotter, på vars systerlott syskonen och syskonbarnen fick fasta 26-27 juni 1682 tillsammans med den ovannämnde brodern Lars Hanssons brorslott (Kopparbergs läns häradsrättsarkiv XXXVI:AI:1, ULA) Uppgifter om Hans Holstenssons ättlingar i Vad från Hans Gillingstam: Byn Vad i Söderbärke i Släkt och Hävd nr 1 1971 samt kompletteringar i Släkt och Hävd 1978 s 99 f. Kerstin Holstensdotter, född i Vad, Söderbärke (W). I domboken vid tinget i Söderbärke den 25/1 1607 finns två släkttavlor som utvisar släktskapet mellan Hans Olofsson i Tolvsbo, Söderbärke sn, och Kerstin Holstensdotter i Vad. Hans Olofsson hade lägrat sin släkting Kerstin, men Hans far Olof i Tolvsbo uppvisade ett brev från kungens sekreterare Lars Kristiansson enligt vilket brev kungen hade förskonat Hans livet mot 80 daler i böter. Kerstin Holstensdotter fick böta 40 daler. Av släkttavlorna framgår att Holsten Perssons i Vad syster Karin var gift med Olof Torstensson i Tolvsbo. Berglund, Torsten: Holsten Perssons i Vad hustru och hennes härkomst. Genklang nr 13 (1999) 1610-1612 hade för Hans Holstensson uppbjudits en systerdel i Vad, som han inlöst från sin syster Kerstin Holstensdotter. (Gillingstam, Hans: Byn Vad i Söderbärke. Släkt och Hävd 1971:1) NN Holstensdotter, född i Vad, Söderbärke. Bosatt i Tunkarlsbo. NN Holstensdotter, född i Vad, Söderbärke (W). Bosatt i Nor, Söderbärke (W). Torsten Holstensson, född 1646 i Vad, Söderbärke (W), död 1707 i Vad, Söderbärke (W). Bergsman i Vad, Söderbärke (W). Uppgifter om Torstens Holstenssons ättlingar från Gillingstam, Hans: Byn Vad i Söderbärke. Släkt och Hävd 1971:1 Familj 13 Karin Persdotter (från familj 2), född i Vad, Söderbärke (W). Bosatt i Tolvsbo, Söderbärke (W). Gift med Olov Torstensson. Bosatt i Tolvsbo, Söderbärke (W). Olof Torstensson finns upptagen under Tolvsbo i Älvsborgs lösen 1571, och han förekommer som nämndeman i Söderbärke från 1592 till 1605. Barn: Hans Olovsson, född i Tolvsbo, Söderbärke (W). Bosatt i Tolvsbo, Söderbärke (W). I domboken vid tinget i Söderbärke den 25/1 1607 finns två släkttavlor som utvisar släktskapet mellan Hans Olofsson i Tolvsbo, Söderbärke sn, och Kerstin Holstensdotter i Vad. Hans Olofsson hade lägrat sin släkting Kerstin, men Hans far Olof i Tolvsbo uppvisade ett brev från kungens sekreterare Lars Kristiansson enligt vilket brev kungen hade förskonat Hans livet mot 80 daler i böter. Kerstin Holstensdotter fick böta 40 daler. Av släkttavlorna framgår att Holsten Perssons i Vad syster Karin var gift med Olof Torstensson i Tolvsbo. Berglund, Torsten: Holsten Perssons i Vad hustru och hennes härkomst. Genklang nr 13 (1999) Familj 14 Hans Persson (från familj 2), född i Vad, Söderbärke (W), död 1630 omk. Bergsman, Nämndeman i Västra Djupkärra (Nedergården), Norberg (U). Gift med Kerstin Torbjörnsdotter. Bosatt i Västra Djupkärra (Nedergården), Norberg (U). Barn: Hennika Hansson, född i Västra Djupkärra, Norberg (U), död 1663 i Västra Djupkärra, Norberg (U). Bergsman, Nämndeman i Västra Djupkärra (Nedergården), Norberg (U). Hans Persson från Vad, bror till Holsten Persson, gifte sig i Väster Djupkärra med en dotter till Torbjörn Persson. Med början omkring 1600 löste han ut alla sina svågrar och svågerskor ur gården. Av barnen känner jag endast till Hennika. Det påstås att Hennika var gift med en dotter till Anders Holstensson i Kallmora, en uppgift som jag trots sökande inte kunnat få bekräftad, och som jag betvivlar. I varje fall att hon är mor till hans son Holsten Henniksson. Hennika hade en dotter Kerstin, som 1648 gifte sig i Sörbo med Olof Hansson, och som då alltså måste vara omkring 20 år åtminstone. Så får han 1647 sonen Holsten och 1650 dottern Margareta. Jag tycker detta tyder på två hustrur, och i så fall är den andra ej från Norberg. En dotter till Anders Holstensson i kallmora borde vara för gammal 1650 för att få barn. Dottern Margareta gifte sig med Johan Bengtsson från Semla och delade gården med brodern Holsten. Han hade en hustru från Kybacken i Söderbärke och flera barn, Anders född 1667, Per 1673, Karin 1676. Äldste sonen övertog hemmanet och fick 1687 dottern Kerstin och 1689 sonen Holsten. (Arne Sohlström i brev till Sven-Eric Pettersson 1984) Familj 15 Agnes Persdotter (från familj 2), född i Vad, Söderbärke (W). Bosatt i Tolvsbo, Söderbärke (W). Dalarnas domböcker I AI:6 f 43v 26 jan 1598 Kom Holsten i Vad i Söderbärke socken samt hans broder Hennika Persson och gav till känna, huru de hade bytt jord i så måtto, att Hennika gav Holsten all sin brodersdel i Vad och alla hus, där emot gav Holsten honom igen först all den del som honom tillkom i Fragg, sedan den del som Holsten köpte av sin syster Agnes Persdotter för 1400 osmundsjärn, samt med den del som Holsten köpte i förenämnda Fragg av Hans Äffriksson för 200 och 9 fat. Gift med NN. Bosatt i Tolvsbo, Söderbärke (W). Familj 16 Halvard Persson (från familj 2), född i Vad, Söderbärke (W), död 1596 i Sörvik, Grangärde (W). Bergsfogde i Sörvik, Grangärde (W). Uppgifter om Halvard Perssons ättlingar från numera avlidne Björn Isheden samt Anders Winroth Halvard Persson finns första gången i räntelängden 1582. (1539 finns en Per Nilsson i Sörgovik) Hans Holstensson inlöste 1614 jord i halvarsbenning från Halvars barn i Sörvik (Kopparbergs läns reov domb, vol 1 s 552v) och Johan Halvarsson i Sörvik ägde arvejord i Vad enligt ett brev från 1628. Se Gillingstam, SOH 1971, s232-233) 1592 bjuder han upp ett hemman Laggarbo, köpt av Sebastian Tysk och Margareta Olofsdotter. 1592 bjuder han också upp en del i Sörgovik, köpt av Hans Persson i Vik, Söderbärke 1608 kom hustru Sigrid Torstensdotter inför rätten och gav till känna att hennes salig man Halvard Pederson hade köpt någon jord i Sörgovik i Stora Täckten som är en tredjedel i en brodersdel av hustru Karin i Pedersbo och hustru Marit i Lerendeboo och Oluff Pederson i Alsarkby i Rätuik sochen. I Släktforskaren 1 från 1981 förslår Anders Winroth att Halvar Person var son till Per Nilsson i Sörvik, något som senare forskning vederlagt. Halvar Persson är bergsfogde åtminstone 1591-95 (jordebok). Se även fullmakt för Halvar att vara bergsfogde över Grangärde, Norrbärke och Söderbärke "järnbruk", i hertig Karls registratur, vol 16, 1593, s 50v (RA) (Torsten Berglund) Gift med Sigrid Torstensdotter, död 1616 i Sörvik, Grangärde (W). Bosatt i Sörvik, Grangärde (W). Av en domboksnotis från 1697 framgår att att hustru Brita i Sörbo var syster till hustru Sigrid i Södergovik (Sörvik) i Grangärde sn, som levde ännu 1616 då hon i en skattelängd anges vara "gammal och förlamad". Sigrid Torstensson var gift med bergsmannen Halvard Persson i Södergovik (Sörvik), som levde 1596 men var död 1608. Olof Torstensson och hans svågrar Halvard Persson och Herman Jonsson hade tillsammans sålt en tredjedel i Morgården i Norrbärke sn till Hans Jonsson i By, Norrbärke sn, vilket uppbjöds på Norrbärketinget 1594. Sigrid Torstensdotter förkommer i flera mål i domböckerna i slutet av 1590-talet och början av 1600-talet. Tillsammans med systern Brita ingick hon 1597 en förlikning med arvingarna till Olof Andersson i Starbo, Norrbärke sn, angående en brodersdel i Starbo som tillkom Sigrid och Brita efter deras farfar Hans Olofsson. Av domstolsnotisen framgår också att Hans Olofsson var farbror till Olof Andersson i Starbo. Olof Anderssons arvingar, som företräddes av Hans Larsson i Starbo, uppfyllde emellertid inte villkoren i förlikningen och hustru Sigrid återkom i detta ärende på tinget i Söderbärke 1613 och på lagmanstinget i Norberg 1614. Av dessa domboksnotiser framgår att Sigrids föräldrar och Hans Larssons (svär)föräldrar skall ha bytt jord i Starbo och Tolvsbo för mer än 50 år sedan, dvs på 1550- eller 1560-talet. Berglund, Torsten: Holsten Perssons i Vad hustru och hennes härkomst. Genklang nr 13 (1999) Barn: Lars Halvarsson, född i Sörvik, Grangärde (W). Bosatt i Västermoren, Norrbärke (W). Flyttade till Västermoren, Norrbärke 1616. Per Halvardsson, född ca 1568 i Sörvik, Grangärde (W), död 1658. Johan Halvarsson, född ca 1573 i Sörvik, Grangärde (W), död 1629 i Sörvik, Grangärde (W). Bosatt i Sörvik, Grangärde (W). I Grangärde dombok 22/6 1659 namnges en skara "samarvingar", med all sannolikhet Johan Halvarssons barn: salig Hans Johansson (hustru: Kerstin Jonsdotter), Olof Johansson, Lars Johansson i Köping, Anna Johansdotter (g m Adrian Glasmästare). Av sammanhanget framgår att Hans Johansson inte hade några barn (han har dött och hans syskon försöker få ut arvet trots att han gjort inbördes testamente med sin hustru). (Anders Winroth) Begravd 1/2 1629 wid pass sine 56 åhr. Grangärde kyrkoarkiv C:1, f 138v Hennika Halvardsson, född ca 1591 i Sörvik, Grangärde (W), död 1651. Familj 17 Barbro Persdotter (från familj 2). Bosatt i Hemshyttan, Söderbärke (W). Strödda domboks- och rättegångshandlingar, volym 27. Opaginerat. RA. Hans Effriksson i Fragg talade till Holsten Persson i Vad om sin fädernejord i Vad. Svaranden, förenämnde Holsten, lade fram ett Thomas Simonssons häradshövdinge dombrev, utgivet år 1586 den 19 december, innehållande att förenämnde Hans Effriksson hade sålt sin faderbroder Per Henniksson samma hemman, och varit lagbundet och lagståndet, klaganden sade sig icke hava sålt, utan pantsatt samma jord, dessförutom gav han före sig hava köpt av en Holstens syster, benämnd Barbro, två systerdelar i förenämnda Fragg, som är deras moders jord, och de lovade honom samma jord behålla, för det han unte och upplät deras fader sin fädernejord. Blev avsagt att Holsten Persson skulle bliva vid sitt köp, och förenämnde Hans Effriksson bekomma sina penningar igen, som han utgivit haver för Barbro för hennes mödernes jord i Fragg, och eljest vad han byggt och kostat haver på hemmanet .... till 10 fat efter som synsmän de där över varit haver, härom samtyckt och parterna emellan räknat haver. Kopparbergs läns häradsrätts arkiv, serie I, volym AI:8 f 344v 16 mars 1608 Kielwast Holstensson i Fragg ville lösa igen en jordedel i Persbo, som hans hustrus mor, hustru Barbro i Hemshyttan, sålt till Jon Larsson i Persbo. Gift med NN. Bosatt i Hemshyttan, Söderbärke (W). Barn: NN, född i Hemshyttan. Bosatt i Fragg (Södra gården), Norberg (U). Dalarnas domböcker I AI:6 f 43v 26 jan 1598 Kom Holsten i Vad i Söderbärke socken samt hans broder Hennika Persson och gav till känna, huru de hade bytt jord i så måtto, att Hennika gav Holsten all sin brodersdel i Vad och alla hus, där emot gav Holsten honom igen först all den del som honom tillkom i Fragg, sedan den del som Holsten köpte av sin syster Agnes Persdotter för 1400 osmundsjärn, samt med den del som Holsten köpte i förenämnda Fragg av Hans Äffriksson för 200 och 9 fat. I Kopparbergs renoverade domböcker, volym 1, fol 143, kräver Hans Åffriksson Holsten Pehrsson i Vad på 3 fat järn för att han har byggt en hytta åt honom i Fragg. Strödda domboks- och rättegångshandlingar, volym 27. Opaginerat. RA. Hans Effriksson i Fragg talade till Holsten Persson i Vad om sin fädernejord i Vad. Svaranden, förenämnde Holsten, lade fram ett Thomas Simonssons häradshövdinge dombrev, utgivet år 1586 den 19 december, innehållande att förenämnde Hans Effriksson hade sålt sin faderbroder Per Henniksson samma hemman, och varit lagbundet och lagståndet, klaganden sade sig icke hava sålt, utan pantsatt samma jord, dessförutom gav han före sig hava köpt av en Holstens syster, benämnd Barbro, två systerdelar i förenämnda Fragg, som är deras moders jord, och de lovade honom samma jord behålla, för det han unte och upplät deras fader sin fädernejord. Blev avsagt att Holsten Persson skulle bliva vid sitt köp, och förenämnde Hans Effriksson bekomma sina penningar igen, som han utgivit haver för Barbro för hennes mödernes jord i Fragg, och eljest vad han byggt och kostat haver på hemmanet .... till 10 fat efter som synsmän de där över varit haver, härom samtyckt och parterna emellan räknat haver. (Hans Effriksson, kusin till Holsten Persson, skattade för Södra gården under 1590-talet och avlöstes av Hennika Persson år 1600. Från 1602 skattade Kielwast Holstensson för gården. Herman Henniksson skattade för den norra under 1590-talet. Hans Effriksson köpte senare en gård i Elsjöbo i Söderbärke) Familj 18 Spelbo Persson (från familj 2), född 1565 ca i Vad, Söderbärke (W), död 1629 i Persbo, Grangärde (W). Bosatt i Persbo, Grangärde (W). Spelbo Persson, som förekommer t ex i Älvsborgs lösen 1613, vol 45 A, fasc IV a f 56, RA, torde ha varit far till en Hennika Spelboson i Persbo, vars arvingar 1658 lät uppbjuda arvslotter, som inlösts från dennes bröder Nils Spelbosson och Lars Spelbosson samt den senares son Anders Larsson. (Kopparbergs läns renov. domböcker, vol 6, f 660, RA) 1618 underlät Spelbo att betala kyrkotiondet, varför han fick böta 3 mark. Han dog 1629, och uppgavs då vara Öfu(er) sine sextije. 1619 betecknas han som änkling Winroth, Anders: Persbo. Släktforskaren nr 1 (1981) Gift med NN. Bosatt i Persbo, Grangärde (W). Barn: Bengt Spelboson, född i Persbo, Grangärde (W). Nils Spelboson, född i Persbo, Grangärde (W). Bosatt i Norbo, Grangärde (W). Lars Spelboson, född i Persbo, Grangärde (W). Hennika Spelboson, född 1603 i Persbo, Grangärde (W), död 1655 i Persbo, Grangärde (W). Bosatt i Persbo, Grangärde (W). Winroth, Anders: Persbo. Släktforskaren nr 1 (1981) Familj 19 Anna Olovsdotter (från familj 4). Bosatt i Stimmerbo, Norrbärke (W). Gift med Anders Ingevaldson. Bosatt i Stimmerbo, Norrbärke (W). Familj 20 Hans Evrikesson (från familj 5). Bosatt i Bennebo / Fragg. Södra gården i Fragg, Norberg ägdes under 1500-talets senare hälft av PerHennikssons i Vad svärfar. Per Henniksson är bror till Herman Henniksson i halvarsbenning. Under 1590-talet brukades gården av Per Hennikssons brorson, Hans Evriksson: I Riksarkivets samling "strödda domboks- och rättegångshandlingar" volym 27, finns ett domstolsprotokoll från omkring 1600 där Per Hennikssons son Holsten Persson i Vad kräver tillbaka sin moders jord från kusinen Hans Evriksson. Dennes invändning att han köpt en systerdel från Holsten Perssons syster Barbro hjälper inte, utan domslutet blir att Holsten Persson skall ha gården och Hans Evriksson få tillbaka det belopp han erlagt för systerdelen. Hans Evriksson avflyttade och köpte sig sedan jord i Elsjöbo i Söderbärke och till Sörgården kom Kielwast Holstensson (son till Holsten Persson i Halvarsbenning). Denne löste ut Holsten Perssons syskons arvedelar och hade gården till sin död 1653. Dalarnas domböcker I AI:6 f 43v 26 jan 1598 Kom Holsten i Vad i Söderbärke socken samt hans broder Hennika Persson och gav till känna, huru de hade bytt jord i så måtto, att Hennika gav Holsten all sin brodersdel i Vad och alla hus, där emot gav Holsten honom igen först all den del som honom tillkom i Fragg, sedan den del som Holsten köpte av sin syster Agnes persdotter för 1400 osmundsjärn, samt med den del som Holsten köpte i förenämnda Fragg av Hans Äffriksson för 200 och 9 fat. I Kopparbergs renoverade domböcker, volym 1, fol 143, kräver Hans Åffriksson Holsten Pehrsson i Vad på 3 fat järn för att han har byggt en hytta åt honom i Fragg. Strödda domboks- och rättegångshandlingar, volym 27. Opaginerat. RA. Hans Effriksson i Fragg talade till Holsten Persson i Vad om sin fädernejord i Vad. Svaranden, förenämnde Holsten, lade fram ett Thomas Simonssons häradshövdinge dombrev, utgivet år 1586 den 19 december, innehållande att förenämnde Hans Effriksson hade sålt sin faderbroder Per Henniksson samma hemman, och varit lagbundet och lagståndet, klaganden sade sig icke hava sålt, utan pantsatt samma jord, dessförutom gav han före sig hava köpt av en Holstens syster, benämnd Barbro, två systerdelar i förenämnda Fragg, som är deras moders jord, och de lovade honom samma jord behålla, för det han unte och upplät deras fader sin fädernejord. Blev avsagt att Holsten Persson skulle bliva vid sitt köp, och förenämnde Hans Effriksson bekomma sina penningar igen, som han utgivit haver för Barbro för hennes mödernes jord i Fragg, och eljest vad han byggt och kostat haver på hemmanet .... till 10 fat efter som synsmän de där över varit haver, härom samtyckt och parterna emellan räknat haver. (Hans Effriksson, kusin till Holsten Persson, skattade för Södra gården under 1590-talet och avlöstes av Hennika Persson år 1600. Från 1602 skattade Kielwast Holstensson för gården) 1602 återfinns Hans Efriksson i Älgsjöbo, som han köpte av Lars Finnes hustru Brita. År 1607 köper hans son Åffrik Hansson också jord i Elsjöbo av Jon Persson i Dalvik. Kopparbergs ren. domböcker, f 51 resp 347. Kopparbergs läns häradsrättsarkiv, serie I, volym AI:4, f 10v 18 febr 1594 Hans Äffriksson i Fragg var kommen i rykte för en kona, Karin Jonsdotter. Frigjord av 12 män. Gift med NN. Barn: Evrika Hansson. Bosatt i Älgsjöbo, Söderbärke (W). Familj 21 Anders Bengtsson (från familj 6). Bosatt i Hinsebo, Norberg (U). Anders efterträdde fadern som frälse landbo på Nordansjö några år och övertog sedan Hinsebo, som var ett litet hemman som tillhörde Nordansjö. Anders ättlingar behöll sedan Hinsebo in på 1800-talet. På en karta från 1761 finns anmärkningen: Till Hinsebo finns ingen utmark utan förtjänar ägaren sitt uppehälle genom malmbrytning och kolleveranser till Nordanby. Det var väl till dessa kolleveranser de använde den skog de ärvde i Halvarsbenning. (Arne Sohlström) Äganderätten till Östra gården fram till mitten av 1600-talet har jag inte helt kunnat klarlägga. Det förefaller dock som om Hennika Bengtsson i Vad ägde gården och Herman Henniksson förvaltade och brukade den, vilket jag tycker framgår av följande: Herman Henniksson löste ut sina systrars, Rigmors och Britas, arvsdelar vilket senare, efter Bengt Hennikssons son Anders Bengtssons överklagande, av tinget ändrades till att Herman Henniksson och Bengt Hennikssons arvingar erhöll var sin systerlott. (DD I:AI6, f 154v) (Arne Sohlström: Bergsmansbyn Halvarsbenning i Norbergs socken) Gift med NN. Bosatt i Hinsebo, Norberg (U). Barn: Brita Andersdotter, född i Hinsebo, Norberg (U). Bosatt i Norberg (U). Familj 22 Erik Bengtsson (från familj 6), död levde 1619. Drabant i Hinsebo, Norberg (U). Bodde i Halvarsbenning på 1610-talet. Skattade för Östra gården år 1606 (DL 1606:5) Roterings- och utskrivningslängd, bunt 77, Krigsarkivet. 1631 Erik i Hinsebo Gift med NN, död levde 1619. Familj 23 Anna (från familj 6), död 1655-09-02 i Halvarsbenning, Norberg (U). Bosatt i Halvarsbenning (Västra gården), Norberg (U). X:262. Västmanlands renoverade domböcker, volym 21 f 604v Anno 1672 den 22 september vore undertecknade lagligen kallade till Halvarsbenning, där att skilja gamle Bengts arvingar i Nordansjö ... ...och avsatte Per Holstenssons arvingar i Västergården, som ock av denne gamle Bengt å mödernet hava sitt ursprung ... (Om inte Anna var dotter till Bengt så var hon sondotter eller dotterdotter) Gift 2:a giftet med Per Holstensson, född i Halvarsbenning, Norberg (U), död 1646-05 i Halvarsbenning, Norberg (U). Bergsman, Nämndeman i Halvarsbenning (Västra gården), Norberg (U). X:261. Begravd 1646-05-27 Nämndeman första gången vid tinget 1610. VLRD volym 28 f 1010v Anno 1672 den 25 septemb woro wi undertecknade ombudne och lagligen kallade af Pehr Holstenssons arwingar uthi Westergården i Halfwardzbenning till at skipta dhem skogen emellan, på det sedan hwar måtte motta sin särskilde och wisse lotth att ... och ingen dhen andra något förfång göra fördenskull. Wi rannsakade först beskaffenheten af sahl Per Holstenssons lösning i byn, och sedan hans 2ne barnekullars arfdeel, befunno så efter gl e Holsten Pehrsson Westerhemmanet wore fallit i Tio Systerdehlar däraf sohnen Pehr bördig till 2ne och 6 st faderarf inlöst som fastebrefwen uthwisa, så att Anders i Rolsendahl allena war outhlöst, till hwilkens ende arfwinge och Mågh Oloff Kelwastsson ibid. Pehr Holstensson arwingar sedan upplåtit sin faars Arverätt i Rosendahl, ........ hans fyra systrars, dehm Pehr Holstenson i sin tidh där och utlöst eftersom och festebrefen uthwisa mot Anderses femtedeel i Halwardzbenning som Oloff till dhem i bytet igen uppdragit, så att hela westerhemanet på detta sättet tillhörde Per Holstenssons arfwingar allena. Sedemerhra under arftahlet emellan kullarna befunno wi dhen eldre bestå af en bror Jöns .... och 2ne systrar Marith i Härende och Anna i Mehling och dhen senare af 2ne bröder och 2ne systrar Anders i Halvarsbenning, Holsten i Hedkärra, Rikemor i Wlgsjöbo och Elin ibid, hwilka talade på sitt möderne i dhen inlöste jorden, eftersom dheras fadher skulle löst all sin jordh i senare gifte, däremot dhe andre uppåsade att och dheras moders jord woro såld i Diupkärra och nedlagd i Halvarsbenning prätenderade därför wederlag. Såsom jembwal efter dheras sambrodher Jöns wore barnlös dödh uppåsade dhe att och edelarna af hans broderdehl borde dhem enskilt till bythes gånga. Därbredewidh fanz böra i acht tagas att i bytet med Oloff i Rosendahl woro och fadhrens egen arfzrätt transporterad tillika med dhe deelar han löst, för hwilken honom i arf tilfalne lotth bägge kullarna borde wara lika dehlachtige. Af desse bägge kullars schääl och prätentioner emot ...... till egendomen funno wi likast och att ingendera blefwe .... i sin rätt, om heela skoges sloges i en massa och deeltes i fem deelar, däraf förre kullen likasom enskillte arftagare efter Jöns jembwal för sine 2ne systerdeehlar toge 2ne deehlar och senare kullen 3ne. Det och arfwingarne lätthe sigh wäl åthnöja. Förente sigh så silfwe om efterföljande Rååskilnader som emellan dheras skogeteegara wara och blifwa skahl dhem för en stadegh och wiss efterlefnad. 1. Skahl u Anders Pehrsson behålla för sin egen brodersdeehl och 2ne utlöste systrars hust Rikmor och hust Elin i Elgsiöbo deelar som och giöra en brodersdeehl tilhopa, dhen skogh som oppgåår efter en Kohlningswägh ifrån Tall.... till Sör...phsen, vidare .... öfver en mosa Rotfallzmosen benämnd så till Ställeberget, sidst öfwer ett kiärr till ett Råå Kihlebookiärrsråå .....som skillier Halfwardsbenning och Djuptiära intill Västgöretorpet åth, så öster emellan halfwarsbenning och Djuptiära intill Wintervägen som löpter åth Nohreberegsby. Häraf bewilliade Ander Pehrsson och att afsättia ett stycke skogh för dhe andre arfwingarna till Grufweskogh. 2. Wederkändes Holsten Pehrsson dhen 3de broderslotthen i skogen som sluutes å westre sidan med dhen skilnad som ofwannämde Anders Pehrssons dehl uthföres, och å östre sidan begynnes hans skilnad widh Wäster gate .... i Byn och åthfölier sedan Flytzwägen alt upptill Djupkärra Råågång möther. 3. Dhenöfrige skogen för dhe 2ne åtherwarande brodhersdeelarne af eldre kullen som inslutes å den ene sidan af Flytzwägen och andre af Mohrewägen. Samåddes undergående att dhe sielfwe ... sigh byta skulle af hwilka 2ne sidstbe de skogelotter Oloff Påhlsson och Hans Bengtsson i Halvarsbenning lofwade afsättia en skogebidh för sahl Pehr Holstenssons syster hust Anna i Dahlwik arfwingar inom Söderbärckes Råågång beoende efter dhe inom be de sockenskilnad till sitt Torp därsammanstädes ingen skogh uthom Tächtegården ega. Att nu arfwingarna om detta skogebythe wore wal ense och med hvarannan i gude sämio förlikade så och silfwe begärat 20 ... withe till straff öfwer dhem som dhenne förening i något måtto öfweträder, satte synnemännen såsom withnen härtill sine namn och bomärken därunder hwilkas namn under be de act opnemnas. Efter Per Holstenssons död brukades gården gemensamt av Jöns, Anders samt Annas och avlidna mågen Per Knutssons son Hans. Jöns och hans hustru Margrete dog barnlösa och testamenterade sin del till systerdottern Kerstin Nilsdotter och hennes man Olof Pålsson. År 1672 skedde ett formellt arvsskifte. (Arne Sohlström) Barn: Anders Persson, född i Halvarsbenning, Norberg (U), död 1675-12-15 i Halvarsbenning, Norberg (U). Bergsman i Halvarsbenning (Västra gården), Norberg (U). IX:131. Kallas "unge" Anders Persson. Holsten Persson, född i Halvarsbenning, Norberg (U). Bosatt i Hedkärra, Västanfors (U). Småprotokoll Volym 31, f 1551v 1737-03-04 Avlidna Brita Holstensdotter i Halvarsbenning var syster till avlidne bälgmakaren Hans Holstensson i Hedkärra, Per Holstensson och avlidne Olof Holstensson som var far till Erik Olsson i Onsjö, Västanfors, alla söner till avlidne Holsten Persson i Hedkärra. Rigmor Persdotter, född i Halvarsbenning, Norberg (U). Bosatt i Älgsjöbo, Söderbärke (W). Elin Persdotter, född i Halvarsbenning, Norberg (U). Bosatt i Älgsjöbo, Söderbärke (W). Familj 24 Hans Larsson (från familj 7), född i Västanfors (U). Bosatt i Halvarsbenning, Norberg (U). I skattelängden 1600 finns för Halvarsbenning jämte Holsten Persson en Hans utan patronymikon. Han är säkerligen identisk med Hans Larsson. AI:6 f 41v, 25 jan 1598 Nils Andersson i Vik talar till Hans Persson i Vik om jord som Hans Persson bytt till sig från Olof Larsson i Fagersta och Hans Larsson i Halvarsbenning, vilka båda voro Nils och Hans hustrurs syskonbarn. Hans Effriksson, öven han syskonbarn med hustruarna är inblandad i ärendet. AI:6 f 267, 1598 Hans Persson i Vik samt Hans Larsson i Halvarsbenning har bytt jord. Hans Persson ger jord igen i Halvarsbenning god för 2 1/2 fat osmund. Hans Persson ger jord igen i Halvarsbenning god för 2 1/2 fat osmund. Hans Larsson skattade för gården i Halvarsbenning något år omkring 1600. ( T ex i DD I AI:6 1598) Han försvann därefter och jag har inte sett vem som köpte Lasse Hennikssons del av gården (Arne Sohlström) Gift med NN. Familj 25 Rikmor Hermansdotter (från familj 8). Bosatt i Vik, Söderbärke (W). Gift med Hans Persson. Bosatt i Vik, Söderbärke (W). Dalarnas domböcker I AI:2 15 jan 1592 Hans Persson i Vik talade till Anders i Nordansjö om en hemmansdel i Vad, som hans svärfar Herman Henniksson sålt till Anders. Hans Persson begärde att för samma summa få lösa tillbaka sin hustrus fäderne och detta beviljades av rätten. Familj 26 Per Hermansson (från familj 8), född i Halvarsbenning, Norberg (U), död 1610 ca. Bergsman i Halvarsbenning (Östra gården), Norberg (U). I skattelängderna fram till 1607. Hade troligen fler barn. Gift med NN. Bosatt i Halvarsbenning (Östra gården), Norberg (U). Barn: Karin Persdotter, född i Halvarsbenning, Norberg (U), död 1655-06-22 i Halvarsbenning, Norberg (U). Bosatt i Halvarsbenning (Östra gården), Norberg (U). XI:772. NN Persdotter, född i Halvarsbenning, Norberg (U), död 1655 i Livsdal, Norberg (U). Bosatt i Livsdal, Norberg (U). Familj 27 Marit Hermansdotter (från familj 8), född i Halvarsbenning, Norberg (U). Bosatt i Vik, Söderbärke (W). Gift med Nils Andersson. Bosatt i Vik, Söderbärke (W). Familj 28 Halvard Hermansson (från familj 8), född i Halvarsbenning, Norberg (U), död 1640 i Persbo, Grangärde (W). Nämndeman, Bergsman i Persbo, Grangärde (W). Bergsfogde i Västerbergslagen. Dalarnas domböcker I AI:2 f 115 Halvard Hermansson i Persbo Grangärde byter jord med Hans Pehrsson i Vik. Halvard ger Hans Pehrsson en brodersdel liggande i Vad med hus och får igen en systerdel i Fragg med hus därtill. Återfinns redan 1582 i Persbo vid årliga räntan. 1593 byter han jord med sin bror Per Hermansson i Halvarsbenning. Halvard gav Per en brodersdel i Halvarsbenning och Per gav Halvard en brodersdel i Fragg. 1598 sitter han själv med i nämnden 166 AI:7 f 39v, 1600 Halvard Hermansson i Persbo och Halvard Eriksson i Fragg gav tillkänna att de gjort ett jordebyte, så att Halvard Eriksson gav Halvard Hermansson två brodersdelar i Persbo med hus och jord, och Halvard Hermansson gav honom igen den del han ägde i Fragg. Den som orsakar träta om detta böta 40 daler. 1629 (renov dombok) Halvard Hermansson i Pedersboda fick brev på all hustru Saras anpart ibidem som Hans i Wad sålt har för 3 fat osmundjärn Ur Arne Gustavsson: Släktkrönika Halvar Hermansson framträder i Persbo redan i 1580-talets skattelängder. han är den dominerande bergsmannen där under åtskilliga decennier. han är också den störste jordägaren, står för ett helt hemman. Hur kunde den från Norberg inflyttade Halvar ha så mycket jord i Grangärde mot bakgrund av bördsrättens övergripande betydelse? Det kan till en del förklarras av hustru Karins arv i Persbo. Även Halvar bör ha haft kvarstående arvsrätt i persbo eller bytt till sig jord där. Detta stöder Winroths uppfattning att Halvar och hans hustru var fyrmänningar och att deras genensamme anfader var Nils Jonsson på 1400-talet. (Winroth Släktforskaren 1981:1) Gift med Karin, död 1631 i Persbo, Grangärde (W). Bosatt i Persbo, Grangärde (W). Finns i Grangärde dödbok 1632, Hustru Karin, Halvard Hermanssons Av domb framgår att hon skall ha varit dottersons dotter till Nils Jonsson, död före 1539, som är byn Persbos i Grangärde sn äldste till namnet kände invånare, se Anders Winroth: Persbo, Släktforskaren nr 1 (1981), s 4ff. Barn: Per Halvardsson, född i Persbo, Grangärde (W). Hennika Halvardsson, född i Persbo, Grangärde (W). Hans Halvardsson, född i Persbo, Grangärde (W). Bengt Halvardsson, död 1670. Bosatt i Barkesta, Malma (U). Nämns vid tinget i Grangärde 1696, 1698 ang arvingars utlösen. Malma socken ligger invid Köping. Enligt domboken hade Bengt nio söner. En av sönerna blev präst. Anna Halvardsdotter, född i Persbo, Grangärde (W). Bosatt i Norberg (U). Vidik Halvardsson, född ca 1583 i Persbo, Grangärde (W), död 1671 i Persbo, Grangärde (W). Bosatt i Persbo, Grangärde (W). Källa: Arne Gustavsson: Släktkrönika Anders Halvardsson, född ca 1601 i Persbo, Grangärde (W), död 1659 i Persbo, Grangärde (W). Familj 29 NN (från familj 8), död omk 1614 i Fragg, Norberg (U). Bosatt i Fragg (Norra gården), Norberg (U). XII:1622. Gift med Halvard Eriksson, död omk 1616 i Fragg, Norberg (U). Bosatt i Fragg (Norra gården), Norberg (U). XII:1621. Under 1590-talet skattade Halvard Ericsson för gården vissa år, Herman Henniksson, Halvarsbenning andra år. Hermans son, Halvard Hermansson gift i Persbo, köpte sina syskons arvedelar i Fragg och bytte sedan hela sitt innehav i Fragg mot Halvard Ericssons i Persbo. Halvard var möjligen måg till Herman Henniksson, Halvarsbenning Troligen född omk 1550 i Persbo, Grangärde Barn: Esbjörn Halvarsson, född i Fragg, Norberg (U), död 1650-04-05 i Fragg, Norberg (U). Bosatt i Fragg (Norra gården), Norberg (U). XI:811. Marit Halvardsdotter. Bosatt i Vik, Söderbärke (W). Familj 30 Per Östensson (från familj 10), född i Grangärde (W), död 1639 ca i Halvarsbenning, Norberg (U). Bergsman, Nämndeman i Halvarsbenning (Östra gården), Norberg (U). X:771. Per Östensson övertog brukandet av Östra gården 1606 efter Hans Larsson (även han sonson till Hennika Bengtsson) Västmanlands läns renoverade domböcker, volym 1, f 155 1627-10-08 Per Östensson i Halvarsbenning skällde Per Knutsson ibidem för en tjuv, men kunde ej bevisa det. Per Knutsson dömdes fri och Per Östensson sakfälldes. Per Knutsson för okvädningsord på arrendatoren. Per Östensson var gift med sin kusindotter och enl J E Almquist: Strödda bidrag till civilrättens historia, Sthlm 1953 borde detta ha kunnat skett, men krävt ansökan om dispens. Gift med Karin Persdotter, född i Halvarsbenning, Norberg (U), död 1655-06-22 i Halvarsbenning, Norberg (U). Bosatt i Halvarsbenning (Östra gården), Norberg (U). XI:772. Barn: Anders Persson, död 1694 i Halvarsbenning, Norberg (U). Bergsman, Nämndeman i Halvarsbenning (Östra gården), Norberg (U). X:279. Kallas gamle Anders Persson i Halvarsbenning Marit Persdotter, född i Halvarsbenning, Norberg (U), död 1673-04-13 i Halvarsbenning, Norberg (U). Bosatt i Halvarsbenning (Östra gården), Norberg (U). X:386, X:402. NN Persdotter. Bosatt i Flena, Gunnilbo (U). 1673 års dombok En testamentstvist mellan Lars Olssons änka och hennes styvsöner Olof Larsson och Per Larsson. NN Persdotter. Bosatt i Flängan, Norberg (U).