Enda barnet till Brita Olofsdotter och Engelbertus Olai Helsingius Terserus.
På grund af sin stjufmors hårdhet måste öfvergifva hemmet.
Elaus Ingelberti Terserus fick enligt legenden sitt släktnamn eftersom han var så flitig under sina studier vid universitetet i Leipzig att han endast tre gånger infunnit sig efter det föreläsningarna börjat; med anledning av detta började professorn i grekiska, Tosselius, på skämt att kalla honom Ter serus (tre gånger sen), ett namn den unga studenten på nordiska sagohjältars sed upptog.
Han kallade sig Terserus innan han flyttade till Tyskland 1582 så namnet kan inte ha uppkommit som ovan.
Kallade sig även Elaus Ingeberti Vallensis innan 1882. Skrevs in med det namnet i Rostock.

Efter studier i Rostock och Leipzig som avslutades 1586 blev han skolmästare i St Tuna, Hedemora och Västerås 1594. Sedan fadern 1597 drabbats av slaganfall var han från 1598 dennes vice pastor och från 1602 kyrkoherde i Leksand. Han anhöll dock före faderns död att få bli förflyttad från Leksand på grund av sin styvmors "hårdhet". I tidens politiska händelser deltog han mycket aktivt och i konflikten mellan Sigismund och hertig Karl tog han aktiv ställning för den senare. 1613 utskrev han en klagoskrift till kungen från allmogen i Dalarna, men verkade senare för att lugna allmogen.
(Herdaminnet sid 574-576)