KOEanlista241103 - Ansedel
KOEanlista241103 - Ansedel
NamnHans Nielsen Berg
Född1575, Seland/DK
Död1666, Berg (Z)
YrkeKyrkoherde
Partners
Född1572, Undersåker (Z)
FarLarens Månsson Blix (1530-1611)
BarnNiels
 Elisabeth (-1652)
Notis för Hans Nielsen Berg
12 generationer bakåt från Kjell Ellert.

Studerat i Danmark, kapellan i Oviken-Berg 1619-33, flyttade till Ragunda 1633, förrädiska handlingar, dog hos Jöns Sigvardi tjänstlös senast 1666, avsattes för crimen læse majestatis.
Sogneprest til Ragunda. Fra dette embede blev han imidlertid avsat 1658, fordi han under krigen hadde vist norske sympatier [Se Bygdén III, s. 108.]

Hans Nielsen Berg (1633-58), f. i Danmark på Seland, hvarför han ock skrifver sig Sedlandus, hade studerat i Danmark. Här i Jämtland återfinnes han först ss. kapellan i Oviken-Berg år 1619, hvarifrån han 1633 afflyttade till Ragunda som khde. Sedan svenska regeringen efter Jämtlands eröfring 1644 föreskrifvit, att ärkebiskopen i Upsala skulle föranstalta om tillsättning af svenska präster i landets gäll, utnämndes till khde i Ragunda förre regem. prästen Andreas Marci 28 apr. s. å., men på grund af de danska prästernas anhållan att återfå sina befattningar kom denne aldrig att tillträda. Emellertid återtogs provinsen 1657 af norrmännen, hvarvid de forna dansk-norska prästernas liksom allmogens trohet mot svenska kronan utsattes för hårda påfrestningar, och misstankar om förräderi icke voro obefogade. Efter fredsslutet blef ock på kgl. befallning undersökning om befolkningens förhållande anställd å Jämtlands landsting 18 maj 1658, under ordförandeskap af generalguvernören Johan Oxenstierna. Därvid befunnos emellertid endast två präster misstänkta för förrädiska handlingar, nämligen khden Hans Nicolai Berg i Ragunda och hans måg Jöns Sigvardi i Berg.Å Det sorgliga var dock, att det torde varit hans andre måg O. Rahm, som angifvit sin svärfar i afsikt att erhålla pastoratet efter honom. Herr Hans afsattes för crimen læsæ majestatis och lär därefter begifvit sig till den andra mågen khden Jöns Sigvardi i Berg, hvilken, ehuru kanske mera misstänkt, dock fick behålla sin tjänst. Här lefde nu svärfadern tjänstlös till sin död. Hans porträtt skall fordom ha suttit i Fors kyrka.

G. m. Margareta Blix, dotter till khden Lars Månsson Blix i Undersåker.
Barn: Niels Hansen, åt hvilken fadern 1640 öfverlämnade Orrgården i Oviken, som de gemensamt hade arrenderat af kronan; Christina, g. m. khden i Berg Jöns Sigvardi. Hon lefde ännu ss. änka 19/1 1696, då hon skänkte 1 daler till Ragunda kyrka; Elisabeth, g. m. efterträdande khden Olof Rahm; Catharina, g. m. khden Erik Blix i Hammerdal; Jacob Hansson Berg, till hvilken fadern i lifstiden lämnade Gislegården. På sin svågers khden Petrus Langs i Brunflo rekommendation synes han blifvit af guvernören Joh. Oxenstierna förordn. till länsman i Hackås våren 1672.

1 Herr Hans beskylldes och öfvertygades, att han, strax efter att fienden kommit in i landet, gått honom tillhanda, stannade ej i sitt hem, utan begaf sig i fiendens läger och i ett bref erkände konungen af Danmark ss. sin rätte konung, som väl försvarar sina trogna undersåtar i Jämtland från de svenskes träldom; beskyllas ock att hafva »komponerat en hop Aviser, pasquiller och, såsom säyas will, några wisor angående dhe Swenskes många olyckor uti krig emot dess många fiender och eliest ynckelige tillstånd med dess regemente»; dock nekade han till att sådana lättfärdige visor hafva skrifvit, som honom är påfördt. Han föll till bönen med gråt och tårar, bad att hans fel denna gången öfverses måge för hans höga ålder, klagandes att han af ålderdomssvaghet låtit pennan utföra det honom utan något betänkande i sinnet fallit.
Prästerskapet och allmogen fällde äfven böner för honom, men hans ursäkter voro utan värde, heter det i tingsprotokollet. (GLA.)
293

Upptecknat Annika Eriksson:
Kerstin Eriksdotter, enligt ett släktregister, dotter till reformatorn Erik Andersson. Kerstin gifte sig med Lars Månsson Blix, kyrkoherden i Undersåker.
Kerstins och Lars dotter Margareta Blix var gift med en dansk präst i Ragunda som hette Hans Nielsen Berg. När Jämtland på 1600-talet växlade mellan att vara danskt och svenskt, stöttade herr Hans de danska trupperna. Han skrev även nidvisor om den fåniga svenska armén, visor som tyvärr inte bevarats. När Jämtland åter blev svenskt, ställdes han inför rätta. Han bad tårögt myndigheterna om nåd. Han hade "af ålderdomssvaghet låtit pennan utföra det honom utan något betänkande i sinnet fallit". I protokollet står: "Hans ursäkter voro utan värde". Den åldrige prästen med den impulsiva pennan blev avsatt för majestätsbrott och fick flytta hem till sin dotter Kristina, som var prästfru i Bergs socken.

HERR HANS I RAGUNDA: SVENSK FÅNGE 1645
Det finns en anmärkning i koppskattelängden från augusti 1645, alltså strax innan Jämtland blivit svenskt, där det framgår att herr Hans (Nielsen Berg) i Ragunda var tillfångatagen i Sverige. Kvar i församlingen var hustrun Margareta Larsdotter Blix och kaplanen herr Jöns Sjulsson med hustru, herr Hans dotter Kristina. (Jöns och Kristinas barn känner vi för övrigt under namnet Hofverberg.)

Den danskfödde herr Hans hade en dålig relation till Sverige, sämre än de andra danska prästerna i Jämtland. Han är den ende av dem som 1658, när Sverige hade återfått styret över Jämtland efter en kort period av dansk regim, dömdes för högförräderi och förlorade kappa och krage.
Herr Hans hade då omgående erkänt den danske kungen som "sin rätte konung, som väl försvarar sina trogna undersåtar i Jämtland från de svenskes träldom". Dessutom ska han ha "komponerat en hop Aviser, pasquiller och, såsom säyas will, några wisor angående dhe Swenskes många olyckor uti krig emot dess många fiender och eliest ynckelige tillstånd med dess regemente".
Men vad är orsak och verkan? Hade herr Hans fångenskap 1645 gjort honom extra avog mot svenskarna? Eller var han redan på 1640-talet så uttalat svenskfientlig att det var därför han fängslades?
Det står inget i Bygdéns herdaminne om att herr Hans var i svensk fångenskap 1645.
Senast ändrad 8 mar 2021Skapad 3 nov 2024 using Reunion for Macintosh