23 resp 28 generationer nedstigande till Kerstin Fredriksson.

Bengt Snivil eller Snivel, svensk högreståndsperson som ska ha levt på 1100-talet, men endast känd från 1400-talsskrifter. Enligt Saxo var han son till Folke den tjocke och prinsessan Ingegärd Knutsdotter av Danmark.

Folkungaätten är den etablerade benämningen på en medeltida svensk kungasläkt som också ibland i litteraturen kallas för Bjälboätten. Till Folkungaätten räknas en del av de personer som agnatiskt härstammade från Bengt Snivil. Han hade tre kända söner, Birger, Magnus och Karl.
Släkten brukar indelas i ett antal grenar och med Folkungaätten avses i allmänhet den gren som utgick från Birger Jarl och i ett antal generationer från och med Birgers son Valdemar Birgersson kom att inneha kungamakten.
Namnet Folkungaätten menas ibland vara efter en Folke Filbyter, vilken emellertid inte är en historisk person. Beteckningen infördes 1616 av Johannes Messenius som hämtade uppgifterna från en i senare avskrift bevarad 1400-talskälla. Enligt denna källa härstammade både Birger Jarl och de av hans politiska motståndare som kallades folkungar från personer med namnet Folke.
Den ofta förekommande uppgiften att "folkungar" närmast skulle vara en "partibeteckning" framfördes först av Rolf Pipping som hans personliga uppfattning och senare gav Erik Lönnroth Pipping sitt stöd. Uppfattningen bygger på jämförelser med norska förhållanden och de där förekommande beteckningarna "kuvlungar" och "ribbungar" m fl.
Beteckningen Bjälboätten efter ättens stamgods Bjälbo i Östergötland kunde eventuellt vara en mer adekvat benämning för släkten eftersom Bjälbo är det tidigaste kända godset i dess ägo; dock är Folkungaätten sedan länge etablerat i historievetenskaplig, särskilt medeltidsgenealogisk, litteratur. Valet av beteckning är en historievetenskaplig konvention och som sådan en stipulativ definition. Den kan alltså varken vara rätt eller fel, bara mer eller mindre adekvat. Det som tvingar fram en dylik konvention är att släkten i fråga själv inte kallade sig någonting alls.
Folkungaätten dog ut i slutet av 1300-talet med Erik Valdemarsson (d.y.).

Stengrunden till Varnhems gamla kyrka, från 1040-talet eller tidigare.
Varnhem är platsen för den äldsta kända stenkyrkan i Sverige utanför Skåne, uppförd senast under 1040-talet. På platsen finns även en kristen begravningsplats som togs i bruk under slutet av  800-talet. Skeletten är i mycket bra skick tack vare gynnsamma markförhållanden. Männen som ligger begravda på den södra sidan av kyrkan är storväxta, de flesta är över 180 centimeter. Utgrävningarna avslutades den 29 september 2007, och sista delen av utgrävningarna koncentrerades till den norra sidan av kyrkan där kvinnorna ligger. Flertalet av männen har med sig dolkar och brynen i gravarna.
1148 etablerade cisterciensorden Varnhems kloster inte långt från den gamla kyrkan. Varnhems klosterkyrka, som ersatte den äldre kyrkan, används i dag som vanlig kyrka.
Flera kungar från tidig medeltid ligger begravda i kyrkan däribland Knut Eriksson, Erik Knutsson och Erik Eriksson. Birger jarl med familj ligger begravd i Varnhems klosterkyrka, och en arkeologisk undersökning, klar sensommaren 2007, har identifierat vad som troligen är kvarlevorna efter dem. (Wikipedia)