Barn som dog före fadern. Carl Fredrik 1698, Beata född 1699, Ulrika född 1701.
Dottern Magdalena född 1700 dog ogift 1756

Löjtnant vid Västmanlands regemente.

Släkten uppges härstamma från Brabant och skall ha flytt därifrån på grund av religionsförföljelse. För dess i sköldebrevet uppgivna urgamla adelskap har dock inga bevis kunnat presteras.
Äldste kände stamfader är Julius (Gillis) Coyet (levde 1595 men var död 1599), som omkring 1569 inflyttade till Stockholm, där han från 1571 verkade som kunglig guldsmed och från 1576 som myntmästare.
Hans sonson, sekreteraren på svenska ambassaden till Moskva sedermera ambassadören och kanslirådet Petter Julius Coyett (1618–1667), jämte dennes broder sedermera köpmannen i Ostindien och ståthållaren i nederländsk tjänst Fridrich Coyett (1620–1689), adlades 1649 20/11 på Stockholms slott av drottning Kristina, och introducerades 1650 16/7 under nuvarande nr 473.
Den yngre broderns ättegren utgick 1736 5/9.
Ätten uppflyttades 1778 3/11 i den då återinrättade andra klassen, riddarklassen.
En son till Petter Julius, hovkanslern Wilhelm Julius Coyett (1647–1709), upphöjdes i friherrlig värdighet 1706 22/12 i Vinterhögkvarteret Altranstädt i Sachsen av konung Karl XII, och ätten introducerades 1719 under nr 117 men utgick 1782 26/5.
Kammarherren sedermera hovmarskalken Gustaf Julius Coyet (1775–1862), upphöjdes i friherrlig värdighet jämlikt 37 § 1809 års regeringsform, innebärande att endast huvudmannen innehar friherrlig värdighet, 1815 10/8 på Stockholms slott av konung Karl XIII och introducerades 1817 5/11 under nr 363, men ätten utgick med honom själv 1862 5/4. (riddarhuset.se)