Han blev 1582 ryttmästare vid Westgöta hofmän och 1590 riksråd.
Jöran (stavningen Göran förekommer), även kallad Långe Jöran, spelade en mycket aktiv rådsroll i Johan III:s regering. Han hade många administrativa uppdrag. Han hade under lång tid goda relationer med hertig Karl men dessa försämrades successivt efter att Jöran stödde Sigismund då denne tillträdde som Sveriges kung.
Jöran tvingades som många andra rådsherrar fly Sverige. Han flydde till Polen där han under lång tid ställde sina tjänster till Sigismunds förfogande och återvände till Sverige 1598 tillsammans med Sigismund då denne landsteg i Kalmar. Efter Sigismunds nederlag, vid slaget vid Stångebro, utlämnades han och fälldes, tillsammans med de andra rådsherrarna vid rättegången i Linköping. Han skonades dock till livet men fick, efter att han fått se avrättningen av sina gamla bröder, krypa tillbaka i fängelset där han satt fängslad fram till 1603 då han frigavs efter bön från den finska adeln.
Jöran uppges därefter ha arbetat en del med hertig Karl men smidde planer som i samband med ett besök i Kalmar, tillsammans med hertig Karl hösten 1603, uppdagades och Jöran fick fly till häst. Flykten gick via Danmark till Polen.
Han tillhörde efter flykten till Polen makteliten kring Sigismund och framstod som en verklig konspiratör för att få till en allians mellan Polen och Sverige. Han blev också ledare för den grupp svenska adelsmän som levde i Polen efter hertig Karls kampanj mot dem. Sonen Gabriel Knutsson Posse förde mycket av hans arbete vidare.
Egendomar:
Jöran ägde sätesgården Hällekis men övertog också godset Hammarskog i Uppland som tidigare hade ägts av Christiern Gabrielsson Oxenstierna, vars dotter gifte sig med Jörans bror Axel Knutsson Posse.1984