KMFanlista240503 - Ansedel
KMFanlista240503 - Ansedel
NamnTruls Larsson 
Född1555, Backa, Hyltinge (D)
Död1618, Tidö Sätesgård, Rytterne (U)
Yrkelandbofogde
FarLars Larsson (1526-1554)
Partners
Född1556, Vålstad, Forsa (X)
Död1618, Tidö säteri, Rytterne (U)
FarUno Olofsson Helsing (1530-1616)
MorBrita Olovsdotter (1532-1556)
Familjemedia 
BarnIngrid Magdalena (1570-1662)
Uno Troili (1586-1664)
Notis för Truls Larsson
Alternativ födelse 1558.
Alternativ död 1616 och Backa, Hyltinge (D)
Troilius eller Troili samt som femininum Troilia, är en svensk prästsläkt.
Stamfader för ätten är i Gabriel Anreps ättartavlor Truls Larsson som var landbofogde på Tidöns säteri (sedermera slott) hos hertig Karls av Södermanland råd Åke Johansson Bååt. Han var gift med Emfred Unesdotter, vars far Uno Olofsson, var länsman i Wålsta i Hälsingland och hennes bror var biskop Nicolaus Olai Helsingius.
Deras son Uno Trulsson (1586-1664) upptog namnet Troilius. Uno Troilius föddes i Hyltinge socken, blev kyrkoherde i Leksand och prost över Österdalarna. Hans hustru var den bekanta Stormor i Dalom, Margareta Zebrozynthia av Bureätten, faster till friherre Nils Burensköld.
Uno Troilius och Stormors son Samuel Troilius (d.ä.) efterträdde fadern som kyrkoherde och prost, och gifte sig med Margaretha Güthrea som på fädernet var släkt med adelsätten Güthrie och vars mor var syster till Andreas Solenblomma från Bureätten.
Sonen Olof Troilius, gift med sin kusindotter Helena Gangia vars mor var en Teet, var kyrkoherde. Dennes son Samuel Troilius blev ärkebiskop år 1758. Ätten som utgick från denne blev adlad med namnet von Troil år 1756 för faderns förtjänster. En brorsdotter till Samuel Troilius, Margareta Troilia (f. 1737), var gift med hovrättsrådet i Svea hovrätt, Per Rangel. Deras son Olof var gift med Hedvig von Post. Både han och hans bror Carl adopterades på ätten von Post, och blev stamfäder till den Rangelska ättegrenen.[1]
Släkten Troilius fortlever med andra ättlingar till Uno Troilius och Stormor. En gren upptog namnet Troili. Vissa ättlingar gifte sig med framstående släkter i bergsbruket, och var verksamma inom detta som bland annat bergmästare. Dit hör bergmästarna Samuel Troili d.ä. vid Stora Kopparberget, samt Samuel Troilius och Carl Oskar Troilius vid Nora och Linde bergslager jämte Närke och Västergötland.
Källor:
Rangelska ättegrenen av von Post, se Anreps ättartavlor, band 3, s. 251
Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor, volym 4, adliga ätten von Troil
Alternativ död 1616 och Backa, Hyltinge (D)
Troilius eller Troili samt som femininum Troilia, är en svensk prästsläkt.
Stamfader för ätten är i Gabriel Anreps ättartavlor Truls Larsson som var landbofogde på Tidöns säteri (sedermera slott) hos hertig Karls av Södermanland råd Åke Johansson Bååt. Han var gift med Emfred Unesdotter, vars far Uno Olofsson, var länsman i Wålsta i Hälsingland och hennes bror var biskop Nicolaus Olai Helsingius.
Deras son Uno Trulsson (1586-1664) upptog namnet Troilius. Uno Troilius föddes i Hyltinge socken, blev kyrkoherde i Leksand och prost över Österdalarna. Hans hustru var den bekanta Stormor i Dalom, Margareta Zebrozynthia av Bureätten, faster till friherre Nils Burensköld.
Uno Troilius och Stormors son Samuel Troilius (d.ä.) efterträdde fadern som kyrkoherde och prost, och gifte sig med Margaretha Güthrea som på fädernet var släkt med adelsätten Güthrie och vars mor var syster till Andreas Solenblomma från Bureätten.
Sonen Olof Troilius, gift med sin kusindotter Helena Gangia vars mor var en Teet, var kyrkoherde. Dennes son Samuel Troilius blev ärkebiskop år 1758. Ätten som utgick från denne blev adlad med namnet von Troil år 1756 för faderns förtjänster. En brorsdotter till Samuel Troilius, Margareta Troilia (f. 1737), var gift med hovrättsrådet i Svea hovrätt, Per Rangel. Deras son Olof var gift med Hedvig von Post. Både han och hans bror Carl adopterades på ätten von Post, och blev stamfäder till den Rangelska ättegrenen.[1]
Släkten Troilius fortlever med andra ättlingar till Uno Troilius och Stormor. En gren upptog namnet Troili. Vissa ättlingar gifte sig med framstående släkter i bergsbruket, och var verksamma inom detta som bland annat bergmästare. Dit hör bergmästarna Samuel Troili d.ä. vid Stora Kopparberget, samt Samuel Troilius och Carl Oskar Troilius vid Nora och Linde bergslager jämte Närke och Västergötland.
Källor:
Rangelska ättegrenen av von Post, se Anreps ättartavlor, band 3, s. 251
Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor, volym 4, adliga ätten von Troil