KMFanlista240121 - Ansedel
KMFanlista240121 - Ansedel
NamnNicolaus Antonii Anagrius 
Född10 jun 1718, Lindesberg (T)1319
Död9 nov 1775, Himmeta, Malma (U)1319
Yrkekyrkoherde
FarAnton(ius) Martini Anagrius (1688-1746)
MorEmfred (Euphrosina) Aspman (1678-1762)
Partners
Född1 jan 1727
Död30 maj 1804, Himmeta, Malma (U)
Äktenskap22 okt 1749, Himmeta, Malma (U)
BarnApollonia Euphrosia (1750-1830)
Sacharias Gustav (1752-1752)
Notis för Nicolaus Antonii Anagrius
Nils Antonsson
Född i Linde 1718.10.6, död som kyrkoherde i Himmeta 1775.9.11, son av kyrkoherden i Ramsberg Antonius Martini Anagrius. 1733 inskrivs han i Uppsala akademi och studerar där 8 år. 1741.4.3 kallas han av sin fader till adjunkt i Ramsberg och prästvigs 14.5 samma år. Högt värderad av församlingen begäres han redan 1743.16.3 att sättas på förslag till komministertjänsten där, men förgäves. Förordnas 1744.16.2 till komministersadjunkt i Stockholms Storkyrkoförsamling. 1745.26.7 anhåller baron Cronhiort hos biskopen i Västerås att få Anagrius till brukspredikant vid Vedevågs bruk, men han vägrar motta tjänsten och vill hellre vänta på befordran i Stockholm. 1746.21.11 får han fullmakt på komministertjänsten i Kungsholmen, Stockholm. 1751.2.5 avlägger han pastoralexamen och samma år 15.9 väljes han bland 3 sökande till kyrkoherde i Himmeta, får fullmakt på tjänsten 1751.10.10. Tillträder i maj 1752 och övertar prästbordet (=prästens ”egendom” för sin utkomst/lön) från sin företrädares änka 1.8 samma år. Respondent vid prästmötet 1765. En utdragen tvist med församlingen om prästgårdens bebyggelse, där även biskopen och landshövdingen är engagerade, får sin avslutning 1754.12.10. Han arbetar hårt för att få i gång kyrkans reparation och skaffar därtill erforderliga medel. Kyrkans renovering påbörjas 1768 och pågår några år. Då församlingen begär 2 villkorliga kollekter över hela riket, ger Konungen 1768.16.8 ett svar hållet i strängt tillrättavisande ton, där han uppmanar församlingen att inkomma med ny ansökan med noggrann specifikation av utgifter... i stället för att »i tid och otid besvära Oss med oreglementsenliga skrivelser i saken». Anagrius är melankolisk till lynnet, ett arv efter fadern. Psykiska rubbningar märks också hos hans barn och barnbarn (se nedan). 1766 så hårt ansatt av sin melankoli, att han är nära att ta sitt liv. Han måste tidvis ta vice pastor. Hans hälsa försämras dock från år till år och fattigdomen i hemmet tilltar så att, enligt bouppteckningen 1776.15.2, familjen lämnas i stor fattigdom.
1772.25.5 visar han i brev till domkapitlet sitt intresse för hälsovård i församlingen
Född i Linde 1718.10.6, död som kyrkoherde i Himmeta 1775.9.11, son av kyrkoherden i Ramsberg Antonius Martini Anagrius. 1733 inskrivs han i Uppsala akademi och studerar där 8 år. 1741.4.3 kallas han av sin fader till adjunkt i Ramsberg och prästvigs 14.5 samma år. Högt värderad av församlingen begäres han redan 1743.16.3 att sättas på förslag till komministertjänsten där, men förgäves. Förordnas 1744.16.2 till komministersadjunkt i Stockholms Storkyrkoförsamling. 1745.26.7 anhåller baron Cronhiort hos biskopen i Västerås att få Anagrius till brukspredikant vid Vedevågs bruk, men han vägrar motta tjänsten och vill hellre vänta på befordran i Stockholm. 1746.21.11 får han fullmakt på komministertjänsten i Kungsholmen, Stockholm. 1751.2.5 avlägger han pastoralexamen och samma år 15.9 väljes han bland 3 sökande till kyrkoherde i Himmeta, får fullmakt på tjänsten 1751.10.10. Tillträder i maj 1752 och övertar prästbordet (=prästens ”egendom” för sin utkomst/lön) från sin företrädares änka 1.8 samma år. Respondent vid prästmötet 1765. En utdragen tvist med församlingen om prästgårdens bebyggelse, där även biskopen och landshövdingen är engagerade, får sin avslutning 1754.12.10. Han arbetar hårt för att få i gång kyrkans reparation och skaffar därtill erforderliga medel. Kyrkans renovering påbörjas 1768 och pågår några år. Då församlingen begär 2 villkorliga kollekter över hela riket, ger Konungen 1768.16.8 ett svar hållet i strängt tillrättavisande ton, där han uppmanar församlingen att inkomma med ny ansökan med noggrann specifikation av utgifter... i stället för att »i tid och otid besvära Oss med oreglementsenliga skrivelser i saken». Anagrius är melankolisk till lynnet, ett arv efter fadern. Psykiska rubbningar märks också hos hans barn och barnbarn (se nedan). 1766 så hårt ansatt av sin melankoli, att han är nära att ta sitt liv. Han måste tidvis ta vice pastor. Hans hälsa försämras dock från år till år och fattigdomen i hemmet tilltar så att, enligt bouppteckningen 1776.15.2, familjen lämnas i stor fattigdom.
1772.25.5 visar han i brev till domkapitlet sitt intresse för hälsovård i församlingen