NamnGudmundus Caroli Wermlandus
Föddomkr 1510
DödRättvik (W)
Yrkekyrkoherde
Notis för Gudmundus Caroli Wermlandus
14 generationer nedstigande till Kerstin Fredriksson.
Herdaminnet I:2 sid 402:
Gudmund Karlsson 1529-63 Rättvik. Kyrkoherde i Rättvik
Han har före 1522 varit kaplan i St Tuna, troligen är det även han som senare uppträder som kyrkoherde i Silvberg. Han var av ofrälse släkt (Juridiska och Kamerala avskrifter i Riksarkiver 31 samt Diplomatarieum Dalecarlicum 748). Enligt en 1600-tals uppgift ska han ha varit från Värmland. Som kyrkoherde i Rättvik nämns han första gången 1529 då han i februari bevistar kyrkomötet i Örebro.
Han var en man som i hög grad åtnjöt konungens förtroende. I Strängnäs undertecknade han 31 januari 1547 biskoparnas och prästernas utlåtande om skatten till konung Kristians arvingar. Han fick samma år konungens uppdrag att tillsammans med Harald Lake förhandla med allmogn i Österdalarna, troligen om ökad utskrivning av krigsfolk. Konungen uttalar 24 juni sitt välbehag med herr Gudmunds åtgärder. Då 1549 risken för krig med gamle konung Kristian och dennes måg, pfalzgreven Fredrsi II, syntes överhängande uppdrog konungen åt herr Gudmund att troligen och fliteligen förhandla med allmogen i Österdalarna för att icke något hemligt förräderi skulle bliva instunget. Herr Gudmund skulle ock förhjälpa konungen till flere unga och duktige karlar. Ett särskilt känsligt kapitel var konungens uppslag att till Dalarna förlägga en gård eller hus. dvs en fästning, till stödjepunkt. Konungen var med rätta orolig att detta av bönderna skulle missförsås. Det var ju ock en märkvärdig allmoge däruppe. Herr Gudmund skulle därför giva konungen sitt goda råd och betänkande och därjämte med skicklighet sådant förhandla och förhöra med allmogen. Han var prost i Österdalarnas kontrakt åren 1554 och 1555. Detta synes dock icke hava legat så väl till för honom, då han hade svårt att få in uppbörden. Troligen var det av denna anledningsom han redan
1556 ersattes med annan.
Vid klockuppbörden 1533 tog Ingel Hansson och Jöns Persson en klocka, som var sönderslagen i 7 stycken och vikten vissta de ej, sockenbönderna. Troligen vägde de 2 skpd 9 lpd 5 mkr. Jöns Persson tog en monstrans, 2 kalkar, därav en förgylld, 1 rökelsekar och ett litet kors. Ytterligare kyrksilver togs av biskop Henrik, troligen vid visitation. Det levererades 26 oktober 1553 till konungen och utgjordes ac en förgylld monstrans med förgylld kopparfot vägande 3 lmk 14 ld, 1 förgylld korkåpeknapp - 1 lmk 2 ld 3kn, 1 förgylld brosch gjord som en fläkt örn - 4 ld 1 kn, små förgyllda stycken gjord som en halv måne - 1 ½ ld 1 ort, summa 5 lmk 6 ½ ld 1 ort. Härtill kom 3 oförgyllda krismekar med lock vägande tillsammans 1 ½ lmk. En till tiden så sen leverens är ovanlig, Det är frestande att sammanställa denna med det en månad tidigare givna löftet, att Söderås bygdelag skulle anläggas från Leksand till Rättvik. Till kyrkan hade 1543 för 10 mk köpts kyrkobibeln på svenska.
Hans pastorala verkasamhet skymtar i några notiser. Han medlar 24 februari 1546 å tinget mellan Gislare Anders, vilkens broder blivit ihjälslagen och arvingarna efter gärningsmännen, som flytt utan att lämna mansbot. Den 17 april 1549 anklagar han på tinget Ingels Karin för att gå omkring socknen med lövjeri och trolldom. Tolv män gingo i löfte för henne, det hon skulle aldrig bruka sådan efter denna dag vid sitt liv till görandes. Vid ett par tillfällen, då säden efter dåliga skördar tröt, erhölls tillstånd, att befolkningen skulle få inlösa kyrkotiendespannmålen. Herr Gudmund förekommer dessutom ett flertal gånger såsom vittne vid jordaköp.
De extraordinarie skatterna duggade. Han levererar 1540 till Borns kungsgård vid Kopparberget 1pd smör, 1pd ost, och 4 pd fläsk. En häst lämnas 1545 och en verkhäst 1551. Under 1555 kommer en kostgärd på 10 ½ tnr bröd, 11 tnr öl. 4 lpd 8 mrk smör, 8 lpd kött och 3 lpd fläsk. Påföljande års kostgärd var också dryg med 5 lpd kött, 5 lpd fläsk, 1pd råd, 1pd malt och 1 ½ lpd humle. Silverhjälpen 1560 gick på 18 mk pgr. Brudskatten 1563 utgick med 1 tiondel av inkomsterna från församlingen, vilket detta årutgjorde 3 ltr 5pd spml, 80 pd smör, 10 mk i offer, 3 mk i likstol och 13 öre i kyrkogångspenningar, alltsammans värderat till686 mk 5 öre. Till de ordinarie skatterna hörde taxan med 34 mk.
Sista gången han nämns är i samband med brudskatten 1563. Då handlignar saknas åren 1564-68 har dödsåret icke kunnat fastställas.
Död ca 1564-68.