KMFanlista240503 - Ansedel
KMFanlista240503 - Ansedel
Notis för Michel Mikaelsson Spett
Michel Spett är verksam som hammarsmed vid Kengis hammar 1653-84. Hans hustru förekommer från 1657 och en son upptas i mtl från 1681.
Hur är dessa släkt?
Jonas och Jacob Spett var bröder och de kom till Kengis bruk med bröderna Momma/Reenstierna från Färna bruk i Västmanland.
Jonas Spet kallas ibland också Joris eller Joen Spet och finns 1660-63 vid Kengis.
Kengis bruksjournalers debetsida som inkl. Svappavaara och Masugnen åren 1657-1660. Däri står det följande: "Joen Spet hammarsmed, nu gruvdräng".
Barn: Johan Speet, son till Jonas, arbetar 1660 i Kengis. Från 1661 till 1714 är han i tjänst vid Svappavara. Hans hustru heter Susanna.
Barn: Lisa i mtl 1714, Jonas i mtl 1714, Johan i mtl 1714, Anders f c 1687, d 1764, i Junosuando 1730-41, g m Agneta Thomasdotter
Hindrich Speet är hammarsmedsdräng vid Borgård 1656-57. Inga ytterligare uppgifter är kända om honom.
Sonen Anders Spet ovan född 1687 gift med Anna Thomasdatter f. 1689.
Han var gruvearbeider i gruvene i Svappavaara. der gikk han lei av jobben, og de pengene han hadde spart seg opp, kjøpte han en flokk reiner. Så giftet han seg med en lappejente, og begynte et nomadeliv.
Anders Johansson Spett är identisk med den svensk, gift med en samekvinna, som guidar forskaren de la Motraye vid hans forskningsresa i Tornedalen. Alt person som guidar: Erik Elingius skulle vara den som guidar de la Motraye. Denne Erik Elingius hustru Margareta Fellenia var dotter till Nicolaus Fellenius f. 16(44) död 1709 i Överkalix.
Kengis bruk är ett järnbruk vid Torne älv i Pajala kommun. Bruket anlades vid 1600-talets mitt av Arendt Grape, något som ledde till en betydande vallonsk och svensk inflyttning till trakten under de följande seklen. Kengis var världens nordligaste järnbruk.
Kengis bruk använde järn från Masugnsbyn och koppar från Svappavaara.
1674 till 1715 hade bruket privilegier på att tillverka plåtmynt, de flesta tillverkades dock i Avesta.
1646 fick Arendt Grape kungliga privilegier för det järnbruk han ville starta. Det innebar bland annat nyttjanderätt av ett område runt bruket, inklusive forsen i Kengis. De första åren präglades av svårigheter att få igång driften av verksamheten. Grapes skulder växte, och han lånade därför pengar av bröderna Abraham och Jakob Momma som blev hans kompanjoner. Bröderna Momma gjorde investeringar i verksamheten och fick bland annat dit kunnig arbetskraft. Sveriges nordligaste herrgård byggdes på bruksområdet.
1697 övertogs bruket av bolaget Västerbottniska bergslagen. 1746 tog Abraham Steinholtz över bruket. Efter Steinholtz skiftade ägarna ofta fram till 1850 då Karl Johan Sohlberg blev ny ägare. Släkten Sohlberg har ägt bruksområdet sedan dess, men den industriella produktionen lades ner efter att bruket brann 1879.
När bruket var som störst, under mitten av 1700-talet, arbetade 120 personer där och omkring 500 bodde i samhället.
Pajala kyrka stod i Kengis innan den flyttades till Pajala.1865
Hur är dessa släkt?
Jonas och Jacob Spett var bröder och de kom till Kengis bruk med bröderna Momma/Reenstierna från Färna bruk i Västmanland.
Jonas Spet kallas ibland också Joris eller Joen Spet och finns 1660-63 vid Kengis.
Kengis bruksjournalers debetsida som inkl. Svappavaara och Masugnen åren 1657-1660. Däri står det följande: "Joen Spet hammarsmed, nu gruvdräng".
Barn: Johan Speet, son till Jonas, arbetar 1660 i Kengis. Från 1661 till 1714 är han i tjänst vid Svappavara. Hans hustru heter Susanna.
Barn: Lisa i mtl 1714, Jonas i mtl 1714, Johan i mtl 1714, Anders f c 1687, d 1764, i Junosuando 1730-41, g m Agneta Thomasdotter
Hindrich Speet är hammarsmedsdräng vid Borgård 1656-57. Inga ytterligare uppgifter är kända om honom.
Sonen Anders Spet ovan född 1687 gift med Anna Thomasdatter f. 1689.
Han var gruvearbeider i gruvene i Svappavaara. der gikk han lei av jobben, og de pengene han hadde spart seg opp, kjøpte han en flokk reiner. Så giftet han seg med en lappejente, og begynte et nomadeliv.
Anders Johansson Spett är identisk med den svensk, gift med en samekvinna, som guidar forskaren de la Motraye vid hans forskningsresa i Tornedalen. Alt person som guidar: Erik Elingius skulle vara den som guidar de la Motraye. Denne Erik Elingius hustru Margareta Fellenia var dotter till Nicolaus Fellenius f. 16(44) död 1709 i Överkalix.
Kengis bruk är ett järnbruk vid Torne älv i Pajala kommun. Bruket anlades vid 1600-talets mitt av Arendt Grape, något som ledde till en betydande vallonsk och svensk inflyttning till trakten under de följande seklen. Kengis var världens nordligaste järnbruk.
Kengis bruk använde järn från Masugnsbyn och koppar från Svappavaara.
1674 till 1715 hade bruket privilegier på att tillverka plåtmynt, de flesta tillverkades dock i Avesta.
1646 fick Arendt Grape kungliga privilegier för det järnbruk han ville starta. Det innebar bland annat nyttjanderätt av ett område runt bruket, inklusive forsen i Kengis. De första åren präglades av svårigheter att få igång driften av verksamheten. Grapes skulder växte, och han lånade därför pengar av bröderna Abraham och Jakob Momma som blev hans kompanjoner. Bröderna Momma gjorde investeringar i verksamheten och fick bland annat dit kunnig arbetskraft. Sveriges nordligaste herrgård byggdes på bruksområdet.
1697 övertogs bruket av bolaget Västerbottniska bergslagen. 1746 tog Abraham Steinholtz över bruket. Efter Steinholtz skiftade ägarna ofta fram till 1850 då Karl Johan Sohlberg blev ny ägare. Släkten Sohlberg har ägt bruksområdet sedan dess, men den industriella produktionen lades ner efter att bruket brann 1879.
När bruket var som störst, under mitten av 1700-talet, arbetade 120 personer där och omkring 500 bodde i samhället.
Pajala kyrka stod i Kengis innan den flyttades till Pajala.1865