KMFanlista240503 - Ansedel
KMFanlista240503 - Ansedel
Partners
Äktenskap1440-talet
Notis för Jöns Lage Posse
Levde 1400-talets mitt.
Jöns Lagepose, även kallad Lage Posse, är nämnd levande i svenska källor 1434-1473. Jöns var riksråd och riddare. Han inflyttade ca 1430 från Danmark till Sverige. Jöns tillfångatogs av holsteinare under Erik av Pommerns krig mot dessa. Han dubbades till riddare 1442 eller 1443 och blev riksråd senast 1466. Han tillhörde Karl Knutssons (Bonde) motståndare vid kungavalet 1448, men deltog ändå i dennes försök att erövra Gotland 1448-49. Jöns Lagepose omnämns sista gången levande 1473. Jöns Lagepose var son till Niels Jensen Loupose och Kristina Tykesdotter (Välingeätten).
Jöns Lageposes svärfar Knut Jönsson var en stor jordägare. Knut bodde under första halvan av 1400-talet på Tun, i Tuns socken, utanför Skaraborg i Västergötland. Den här gården kom att bli Jöns Lageposes sätesgård efter att Märta ärvt gården efter sin far. Märta ärvde även Kungslena gods i Västergötland, efter sin mormor Gesa Nilsdotter. Jöns Lagepse blev genom alla dessa släktskap en mycket betydande jordägare i framför allt Västergötland men också i Värmland. Dessutom förlänades han med Ekholms kungsgård och fögderi, Kållands härad och fyra socknar i 1442 eller 1443, dubbas till riddare, troligen vid kung Kristofers kröning till unionskung i Oslo 1442.
1453 Hövitsman på Ekholms kungsgård i Västergötland.
1457 Förlänas Kållands härad och fyra socknar i Dalsland.
1457 Deltar på kung Eriks sida i kriget mot Holstein 1457.
1466 Riksråd senast detta år.
1466 Medverkar till riksföreståndaren Jöns Bengtsson (Oxenstierna)s avsättning.
1471 Står på det nationella partiets sida vid kung Kristians anfall.
Dalsland. 1967
Posse, svensk uradel, som härstammar från den jylländske väpnaren Niels Jensen Loupose, gift med Kristina, syster till Nils Tykesson (Välingeätten), lagman i Värmland. Deras son var väpnaren och riksrådet Jöns Lagepose som levde i mitten av 1400-talet och även kallades Lage Posse. Jöns Lagepose flyttade cirka 1430 från Danmark till Sverige. Han blev riddare 1442 eller 1443 och riksråd senast 1466. Jöns Lagepose levde ännu 1473.
En son till Jöns Lage Posse var Knut Jönsson Posse. Från en annan son, Nils, härstammar de nu levande grenarna av ätten. Dennes sonsons son, Nils Knutsson Posse, blev på ättens vägnar 1625 introducerad på svenska riddarhuset. Hans brorson Knut erhöll 1651 friherrlig värdighet under namn av Posse av Hedensund. Denna ättegren utdog 1689. Nils Knutssons farbroders, Nils Posses, sonsons son Mauritz fick även 1673 friherrlig värdighet och blev stamfader för den ännu levande friherreliga grenen Posse till Säby.
Knut Posse, en son till dennes syskonbarn, blev 1696 friherre samt 1706 greve och stamfader för den nu levande grevliga ätten nr 51.
Till denna ätt hörde godsägaren och politikern, greve Arvid Posse, (1820-1901) statsminister 1880-1883, och finansminister 1880-1881, samt hans sondotter Amelie Posse.
1968
Jöns Lagepose, även kallad Lage Posse, är nämnd levande i svenska källor 1434-1473. Jöns var riksråd och riddare. Han inflyttade ca 1430 från Danmark till Sverige. Jöns tillfångatogs av holsteinare under Erik av Pommerns krig mot dessa. Han dubbades till riddare 1442 eller 1443 och blev riksråd senast 1466. Han tillhörde Karl Knutssons (Bonde) motståndare vid kungavalet 1448, men deltog ändå i dennes försök att erövra Gotland 1448-49. Jöns Lagepose omnämns sista gången levande 1473. Jöns Lagepose var son till Niels Jensen Loupose och Kristina Tykesdotter (Välingeätten).
Jöns Lageposes svärfar Knut Jönsson var en stor jordägare. Knut bodde under första halvan av 1400-talet på Tun, i Tuns socken, utanför Skaraborg i Västergötland. Den här gården kom att bli Jöns Lageposes sätesgård efter att Märta ärvt gården efter sin far. Märta ärvde även Kungslena gods i Västergötland, efter sin mormor Gesa Nilsdotter. Jöns Lagepse blev genom alla dessa släktskap en mycket betydande jordägare i framför allt Västergötland men också i Värmland. Dessutom förlänades han med Ekholms kungsgård och fögderi, Kållands härad och fyra socknar i 1442 eller 1443, dubbas till riddare, troligen vid kung Kristofers kröning till unionskung i Oslo 1442.
1453 Hövitsman på Ekholms kungsgård i Västergötland.
1457 Förlänas Kållands härad och fyra socknar i Dalsland.
1457 Deltar på kung Eriks sida i kriget mot Holstein 1457.
1466 Riksråd senast detta år.
1466 Medverkar till riksföreståndaren Jöns Bengtsson (Oxenstierna)s avsättning.
1471 Står på det nationella partiets sida vid kung Kristians anfall.
Dalsland. 1967
Posse, svensk uradel, som härstammar från den jylländske väpnaren Niels Jensen Loupose, gift med Kristina, syster till Nils Tykesson (Välingeätten), lagman i Värmland. Deras son var väpnaren och riksrådet Jöns Lagepose som levde i mitten av 1400-talet och även kallades Lage Posse. Jöns Lagepose flyttade cirka 1430 från Danmark till Sverige. Han blev riddare 1442 eller 1443 och riksråd senast 1466. Jöns Lagepose levde ännu 1473.
En son till Jöns Lage Posse var Knut Jönsson Posse. Från en annan son, Nils, härstammar de nu levande grenarna av ätten. Dennes sonsons son, Nils Knutsson Posse, blev på ättens vägnar 1625 introducerad på svenska riddarhuset. Hans brorson Knut erhöll 1651 friherrlig värdighet under namn av Posse av Hedensund. Denna ättegren utdog 1689. Nils Knutssons farbroders, Nils Posses, sonsons son Mauritz fick även 1673 friherrlig värdighet och blev stamfader för den ännu levande friherreliga grenen Posse till Säby.
Knut Posse, en son till dennes syskonbarn, blev 1696 friherre samt 1706 greve och stamfader för den nu levande grevliga ätten nr 51.
Till denna ätt hörde godsägaren och politikern, greve Arvid Posse, (1820-1901) statsminister 1880-1883, och finansminister 1880-1881, samt hans sondotter Amelie Posse.
1968