Student i Åbo 1699-03-01. Filosofie magister därst. 1704. Utrikes resor 1704–1707. Student i Rostock 1708. Extra ordinarie teol. professor vid Åbo akademi 1710-05-16. Däruti stadfästad 1711-03-29. Prästvigd 1711-12-01, då han erhöll Sagu pastorat till prebende, vilket fadern till honom avträdde. Tredje teol. professor 1720-01-04. Andre teol. professor s. å. 2/5. Biskop i Borgå stift 1721-10-18. Teol. doktor i Uppsala 1732-02-23. Död 1733-05-18 och jordfäst s. å. 31/7 i Borgå domkyrka, men liket blev sedermera flyttat till Åbo och där nedsatt i familjegraven i domkyrkan 1734-03-11. 'Han sökte på allt sätt upphjälpa sitt under kriget förfallna stift, så till kristendomskunskapens utbredande som sedernas förbättring. Gjorde 1100 mils visitationsresor i stiftet och invigde 1726
gymnasium i Borgå. Gift 1720-10-25 i Stockholm med Helena Arnell, född 1697, död 1751-08-01 och begraven 1752-09-15 hos mannen, dotter av superintendenten i Karlstad, magister Jonas Lauréntii Arnell och Helena Swebilia,
adlad Adlerberg B, samt syster till Carl och Jonas Arnell, adlade
Arnell.
Biografi
G:s studier omfattade såväl filologiska som teologiska ämnen, och under sin långa utlandsvistelse ägnade han sig åt bl a orientalisk språkvetenskap. I Greifswald studerade han för en känd motståndare till pietismen, Joh Fr Mayer, och disputerade under dennes presidium. 1708 uppehöll sig G huvudsakligen i Rostock. Där idkade han teologiska studier, inhämtade kännedom om de nyare religionsstridigheterna och åhörde ett »collegium antipietisticum». Under åren därefter ombetroddes honom av fadern särskilda uppgifter i samband med utarbetandet av böndagstexter och framför allt i samband med det s k Gezeliuska bibelverket, påbörjat av hans farfar och verksamt befordrat av fadern. Efter dennes död (1718) fick G i uppgift att övervaka tryckningen m m. Verkets sista delar utkom på 1720-talet — det fullbordades 1728. Under de sista åren nödgades G emellertid överlåta huvudansvaret åt andra personer, emedan tryckningsarbetena utfördes i Sthlm. Före överflyttningen dit hade han verkat även som akademisk och kyrklig lärare. Bevarade manuskript utvisar, att han predikat även på finska.
Sitt biskopsämbete tillträdde G i praktiken våren 1722 efter att ha blivit invigd därtill i Uppsala. Innan lämpliga lokaliteter kunde anskaffas i Borgå sammanträdde han med sitt domkapitel i Pemå. Som en följd av stora ofreden var de kyrkliga förhållandena i G:s stift svåra att överblicka. Församlingsmedlemmarna hade mångenstädes levat under hårda villkor. Prästbristen var kännbar. Ett återuppbyggnadsarbete av betydande mått förestod sålunda G. Han visade sig äga förmåga att målmedvetet angripa svårigheter och bemästra bristfälligheter, oaktat han till sin natur var mera tillbakadragen, mindre kraftfull än fadern och farfadern och i avsaknad i synnerhet av den senares hänsynslöshet. Redan under resan norra vägen från Sverige förrättade han sina första visitationer. De följdes senare av andra i stort antal, varvid han inte minst ägnade uppmärksamhet åt kyrkotukten. Prästmöten hölls såväl i Borgå som i Karelen. Skolväsendets utveckling ägnades mycken omsorg av G. Det nyupprättade Borgå gymnasium blev föremål för hans särskilda intresse. Han tog initiativet till en trivialskola i Nyslott. I mån av möjlighet stödde han strävandena att uppbygga förfallna kyrkor och prästgårdar. Han var en uppskattad predikant och framstod bl a som sådan som ett föredöme för prästerskapet i Borgå stift. En ödmjuk fromhet har ansetts karakteristisk för G.
1990
Son lagman i Skåne och Blekinge.
1988