Teet eller Teit, var en svensk adelssläkt. Släkten hade samma ursprung som ätten Stjerncreutz.
Stamfader för ätten var enligt Gabriel Anrep Henning Teit som kom från Perno i Skottland, och vars ättling Håkan Jönsson Theet bodde i Pernå i Nylands län, Finland, en ort som enligt Anrep fått sitt namn efter denne Teit. Anspråket på att den skotska klanen var adlig har vederlagts av riddarhuset. Klanen Teit är en sk. armigerous clan dvs en icke adlig klan. Den senare Theet är den äldsta som kan beläggas. Dennes sonson var gift med en som tillhörde ätten Creutz, och en ättling till dessa, Mårten Teet som var lärare åt Gustav Vasas söner, var far till en Mattias Teet som fick två söner, Johan nobil. Stjerncreutz och Henric nobil. Teet.
Henrik Mårtenssom Teet (död 1657) var borgmästare i Falun, underlagman i Uppland, bergmästare över kronobruken i Finland, samt överbergmästare och burggreve i Falun. Han adlades den 20 mars år 1652 med namnet Teet och introducerades på riddarhuset under nr. 550. Henrik Teet var gift två gånger, men ätten fortlevde på svärdssidan bara från andra äktenskapet, med en dotter till Uno Troilius och Margaret Bure, Stormor i Dalom från Bureätten. Dottern Christina blev gift med Petrus Petri Gangius som har många ättlingar, däribland via en gren som adlades Rosenstedt. Sonen Erik Teet var häradshövding och vice lagman. Han fick kungligt tillstånd att ingå ofrälse gifte med Maria Rudbeckia.
Ätten slöts på svärdssidan med Arvid Johan Teet 1799.
Källor:
Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor, volym 4 "Teet" och "Stierncreutz"
Riddarhusets ätt- och vapendatabas, "Stierncreutz"