Avgångsexamen 13 mars 1616 Wittenberg.
Troilius eller Troili samt som femininum Troilia, är en svensk prästsläkt.
Stamfader för ätten är i Gabriel Anreps ättartavlor Truls Larsson som var landbofogde på Tidöns säteri (sedermera slott) hos hertig Karls av Södermanland råd Åke Johansson Bååt. Han var gift med Emfred Unesdotter, vars far Uno Olofsson, var länsman i Wålsta i Hälsingland och hennes bror var biskop Nicolaus Olai Helsingius.
Deras son Uno Trulsson (1586-1664) upptog namnet Troilius. Uno Troilius föddes i Hyltinge socken, blev kyrkoherde i Leksand och prost över Österdalarna. Hans hustru var den bekanta Stormor i Dalom, Margareta Zebrozynthia av Bureätten, faster till friherre Nils Burensköld.
Uno Troilius och Stormors son Samuel Troilius (d.ä.) efterträdde fadern som kyrkoherde och prost, och gifte sig med Margaretha Güthrea som på fädernet var släkt med adelsätten Güthrie och vars mor var syster till Andreas Solenblomma från Bureätten.
Sonen Olof Troilius, gift med sin kusindotter Helena Gangia vars mor var en Teet, var kyrkoherde. Dennes son Samuel Troilius blev ärkebiskop år 1758. Ätten som utgick från denne blev adlad med namnet von Troil år 1756 för faderns förtjänster. En brorsdotter till Samuel Troilius, Margareta Troilia (f. 1737), var gift med hovrättsrådet i Svea hovrätt, Per Rangel. Deras son Olof var gift med Hedvig von Post. Både han och hans bror Carl adopterades på ätten von Post, och blev stamfäder till den Rangelska ättegrenen.
Släkten Troilius fortlever med andra ättlingar till Uno Troilius och Stormor. En gren upptog namnet Troili. Vissa ättlingar gifte sig med framstående släkter i bergsbruket, och var verksamma inom detta som bland annat bergmästare. Dit hör bergmästarna Samuel Troili d.ä. vid Stora Kopparberget, samt Samuel Troilius och Carl Oskar Troilius vid Nora och Linde bergslager jämte Närke och Västergötland.
von Troil (uttalas tro-íl]) är en svensk adelsätt, friherrlig i Finland.
Släkten härstammar från bonden Lars som levde i Hyltinge socken i Södermanland på 1500-talet. Hans son Truls Larsson upptog namnet Troilius och blev stamfader för en stor släkt, som med komplicerade ingiften blev ättlingar till Bureätten på flera sätt, bland annat genom Truls Larssons sonson Samuel Troilius d.ä:s svärmor Kerstin Hansdotter Anthelia, syster till Andreas Solenblomma och dotter till Margareta Grubb.
Bonden Lars avkomling i femte led var biskopen i Västerås stift, sedermera ärkebiskopen Samuel Troilius (d.y.) (1706-1764). Han var gift två gånger. Anna Elisabeth Angerstein, första hustrun, var dotter till brukspatron i Wikmanshyttan och av tysk börd, medan hennes mor tillhörde samma släkt som sedan adlades Rückersköld. Andra hustrun, Brita Elisabeth Silfverstolpe, var dotter till en Stjerncrona. Samuel Troilius barn i båda äktenskapen adlades 1756. Sönerna introducerades på Riddarhuset 1776 på nummer 2039. Dessa barn var:
Fredric Ulric von Troil, från första äktenskapet, revisionssekreterare och ledamot av Lagkommissionen, avled barnlös.
Anna Helena von Troil, gift med biskop Erik Lamberg.
Uno von Troil, ärkebiskop. Hans ättelinje slöts med ena sonen Knut von Troil 1853.
Margareta Elisabeth von Troil, gift med Adolf Georg von Post.
Maria Gustafva von Troil, gift med Olof Ulric von Numers.
Samuel von Troil, ryttmästare. Ättegrenen slöts med sonen Georg Gabriel Emil von Troil 1859.
Wilhelmina von Troil, gift med Lars Philip Hjerta.
Adolf von Troil, kapten, ogift.
Knut von Troil, finsk-rysk friherre vars ätt fortlever i Finland.
Lars David von Troil, rikshärold, kansliråd
Uno von Troil var gift med Magdalena Tersmeden, vars mor var en Söderhielm, och de fick tio barn av vilka endast en dotter och en son var gifta. Deras äldste son Gustaf von Troil var hovpredikant och regementspastor vid Västmanlands regemente, men avled ogift på Svartsjölandet. Yngste sonen Knut von Troil var protokollsekreterare och gift med Adolphina Tersmeden, men barnlös. Hans syster Anna Gustafva von Troil var gift med bruksmedikus doktor Adolph Ludvig Regnell.
Samuel Samuelsson von Troil, Uno von Troils bror, var löjtnant i fransk tjänst men återkom till Sverige där han så småningom blev ryttmästare. Hans hustru var Anna Charlotta af Sillén, och de fick tre barn varav den enda dottern Brita von Troil var ogift. Äldste sonen Samuel Wilhelm von Troil avled 19 år gammal på Wallhof. Deras bror Georg Gabriel Emil von Troil var militär och ämbetsman, men barnlös i sitt äktenskap.
Ätten von Troil upphöjdes enligt ovan i Finland 1809 i friherrlig värdighet med Knut von Troil och introduceras på Finlands riddarhus 1818. Ätten i Finland fortlever.
Ärkebiskop Samuel von Troils yngste son, Lars David von Troil, var gift med Anna Maria Tham. Deras yngsta barn av tre, Elisabeth von Troil var ogift. Mellersta barnet, Fredrik Adolph von Troil var överste i armén. Äldste sonen Samuel von Troil var gift med grevinnan Sophia von Hermansson, även hon Bureättling.
I Sverige dog ätten von Troil ut i på svärdssidan 1880 med Samuel von Troil, och på spinnsidan 1917, men återintroducerades på Sveriges riddarhus 1982 när medlemmar av de finländska von Troil återinvandrade.
Släkten innehade Grönvik Gård i tre generationer, och har en släktgrav i Västerås domkyrka.
1783IV Uno Troilius. uppteckningen finnes under
n:o IV infördt följande: »Olaus Helsing, Stamfader
för den så kallade Tjulaslägten. Dess Son Uno
Olai. Dess Dotter Emfred Unonis, gift med
Fogden Troilius Larsson. Deras Son Uno Troilius
P. P. i Lexand». Sedan dennes barn anförts
utan de fullständiga uppgifter, som hemtats från
randanteckningar i det här följda exemplaret,
följer slutligen: »Olof Helsing hade ock en Son,
Nicolaus Olai, Biskop i Strengnäs d. 1585, hvars Dotter
hade Hinric Gadolænus, Professor i Upsala.
Tredje Olof Helsings Son Olaus Olai, hade en Son,
Jonas Olai, hvars Son Torsten Jonæ var Pastor
i Sundswall, och en Dotter, Brigitta Olai, gift
med en Eric, hvilkas Son, Laurentius Erici, Fogde i
Dalarne, d. 1620, hvars Son, Ericus Laurentii Runell,
adlades under namn af Palmsköld. Ofvannämnde
Emfred Unonis hade en Syster, Brita Unonis,
gift med Olaus Erici Gestrinius, Pastor i Tjula i
Södermanland, Stammoder för Olivecransar, Renhjelmar,
Grabbar, Lagerfeltar, m. m.»
http://runeberg.org/pht/1904/0042.html1784