Våle nämns första gången 1348 i ett diplomatariebrev som Valo hagha i en tvist mellan Kristina Halvarsdotter och Olof Jonsson. Kristin klagade på Olof att hans far Jon Parter hade huggit timmer och husvirke på Valohagan, som hon ägde anlagt driftsvägar över hennes egendom och slagit myrängar som tillhörde henne (se Bull: Jemtland og Norge s. 33-34). Våle kan komma från ordet vål, dvs ris och bråte. Valo hagan kan då betyda hagen med mycket ris och bråte.
År 1427 säljer Karl Jonsson Våle till Olaf Fastesson för 16 jämtska mark. År 1469 säljer Mikael och Mattias Olafssöner sin fädernagård Våle till Johan Anstas för 18 jämska mark.
Att Våle gods vid denna tid var en storgård syns på priset. Genomsnitts- priset för en gård 1427 var 6,6 jämska mark och 1469 8,3 jämska mark. Mellan 1550 och 1624 fanns det en gård i Våle som betalade 1 öre i skatt, vilket var ovanligt lite för en storgård. Eskil och Björn hette några av dem som under denna tid bodde i Våle och det fanns då två brukningsenheter på gården.
Karta över Våle 1645.
Det större bostadshuset i storgodset Våle 1:3 revs i slutet av 1930-talet. Huset sägs vara byggt av Anders Ingelbrektsson f. 1801. Stomme och timmer ingår i det nuvarande bostadshuset som byggdes upp 1937. Man fick inte låna pengar för att reparera det gamla huset som var i dåligt skick, men man fick låna pengar om man byggde nytt. Ett mycket äldre bostadshus fanns också på gården och det huset revs på 1950-talet.
År 1929 fick gården diplom för gamla släktgårdar som gått i arv i många generationer. Gården har gått i arv till från far till son/dotter sedan 1781 då Jon Mårtensson ägde gården. Gården Våle 1: 3 ägs nu av Åke Holmbom.
Läs om släkten som bott på gården HÄR
I gårdarkivet finns handlingar sedan 1700-talet och framåt och ett kalvskinnsbrev från 1540.
Översättning: Alla ni män som detta brev handhar ser att jag Nils Mattsson, kyrkoherde i Brunflo erkänner mig vara skyldig den hederlige mannen herr Erik Andersson i Oviken och prost över Jämtland 60 mark penningar och silver. Jag ger honom därför en ödegård igen som heter Ungesvensbacken. Om han vill ha pengar, så är jag inte man att lösa det igen, så han får ha det i odal (bruka det). Det är sanning och jag hänger mitt sigill på detta brev. Brunflo 1540. Hur detta brev hamnat i Våle är i skrivande stund okänt.
Nordins Per Olov med hushållerskan Britta Johansdotter.
Per Olf Nordin, Nordins Per Olov, var småbrukare på Våulesnesan (Vålenäset), Han kunde stämma blod och visste bot för många krämpor. Vid ögonåkommor blåste han i det sjuka ögat samtidigt som han puttrade något för sig själv. Per Olof dog 1929.
Bynamnet Våle uppträder för första gången i det historiska källorna den 12 november 1348. Där omnämns Valo haga i samband med ett tvistemål. Nästa gång vi får stifta bekantskap med byn är år 1427 då Karl Jonsson säljer godset Vale i Hackås socken till Olaf Fastensson. Bynamnets ursprungliga betydelse är inte klarlagt, härom kan man bara spekulera. Ordet vål har idag betydelsen berg eller höjd, om detta också är den ursprungliga betydelsen är dock osäkert, men skulle i så fall kunna åsyfta byns kulliga landskap med höjdplatåer och ställvis branta sluttningar mot sjön Näkten. Ordet vål har även givits betydelsen ris och bråte (Ellert 1997:88).
Det historiska kartmaterialet över byn ger vid mitten av 1600-talet den första helhetsbilden över hur byn såg ut. Här finns två gårdar lokaliserade intill varandra och centralt belägna i byn. Läget för dessa motsvarar platsen för dagens gårdar Våle 1:3 samt 2:1. Kartan över laga skifte från 1843 ger en mer detaljerad bild över byns marker och dess bebyggelse. Läget för byns två huvudgårdar är intakt. Vad som tillkommit beträffande bebyggelsen är två torp; Vålestorpet i norra delen av byn vid sjön Näkten samt Strömbergstorpet vid Sorssjöns sydöstra strand.
Våles byägogränser utgör ett förhållandevis litet geografiskt område vilket beror på att byns utmarker var lokaliserade till den östra sidan om Näkten, i anslutning till den plats som idag heter Furuviken. Hur byns utmarksnäring varit organiserad får vi en inblick i under 1700-talet. Vid denna tidpunkt är byns fäbodar belägna vid Näktens södra ände inom det område som går under benämningen Gillhovskälen. Via uppteckningar i jordeböckerna år 1701 får vi upplysningen att Björnviken var ödesböle och avradsland under Våle (Olsson 1989:20). Var detta ödesböle varit beläget har inte tidigare kunnat fastställas. 3 km norr om Gillhov finns en plats som heter Bjännvikvallen. Platsen inventerades i samband med 1996 år undersökningar för Näktenprojektet (Flinkfeldt 1997a) och uppvisar relativt sentida lämningar efter fäbodbebyggelse, men även agrara lämningar som är i hög grad påminner om en miljö av ödesböle karaktär med tydligt utbildade åkerterrasser i starkt slutande terräng. Tilläggas skall även att det inte är ovanligt att tidigare ödesbölen under en senare tidsperiod återvändas för fäboddrift.
I Våle finns två torpställen belagda i det historiskt källmaterialet. Vid Våletorpet (Nä 1203) finns idag två ekonomibyggnader som med all sannolikhet tillhörde den ursprungliga torpenheten. Här finns också tre husgrunder efter ladugård, loge och det tidigare boningshuset. Det sistnämnda totalförstördes i samband med en brand på 1950-talet. I anslutning till den stenfot som finns bevarad efter torpets ladugården påträffades en överliggare till en kvarnsten. Troligen har denna varit i bruk som en mindre handkvarn på torpet. Den utgör dock det enda tecknet på kvarndrift inom byns innanmarker. Det andra torpet inom byn benämndes Strömbergstorpet (Nä 1206) och är idag helt övergivet. Torplämningarna och innanmarkerna är mycket välbevarade. Här påträffades två husgrunder med spismursrösen, varav det ena utgjort boningshuset. Den andra husgrunden får betecknas som ekonomibyggnad men är mer svårtolkad. Lämningarna efter Strömbergstorpet och dess miljö är väl värd att bevara. Inom byn finns ytterligare en miljö som också bör uppmärksammas, men bereder större svårigheter i tolkningsavseende. Vid Näset (Nä 1201) finns inom ett mindre, kuperat område lämningar efter en liten terrasserade åker, odlingsrösen och en liten kvadratisk husgrund. Till husgrunden ansluter en hålvägsliknande utbildning. Husgrunden får betecknas som mindre ekonomibyggnad av herbretyp, eller liknande. Den lilla odlingsytan med utbildad åkerterrass ger ett ålderdomligt intryck. Lämningarna och miljön är intressant, i vilket sammanhang dessa skall inordnas kan dock inte utan närmare undersökningar fastställas.
Boende i Våle över 16 år 2019
Våle 1:2 Näset Sigrid Magnusson
Våle 1:3 och 1:13 Åke
och Lilian Holmbom
Våle 1:5 Christer Bohman
Våle 1:6 Birgitta U Sundvisson
Våle 1:7 Aree Johansson
Våle 1:8 Lars Schylberg
Våle 1:9 Margot
Monica och Eric Wilhelm Kleemann samt Ulrike Gössler Rippolz och
Egbert Paul Rippolz
Våle 1:10 Olof Lennart Kvist och
Agneta Hellström
Våle 1:11 Kerstin Sällström
Våle 1:12 Kenneth och Monica Sundberg
Våle 1:14 Karin
Holmbom
Våle 1:15 Solveig Marie och Sven Erik Håkan
Askaner
Våle 2:1 Kenth Grundahl
Våle 2:3 Jack
Jonasson
Våle 2:10 Bert Olsson
Våle 2:11
Våletorpet Bertil Olofsson
Våle 2:12 Lena Fors
Våle 2:13 Inger Ahlqvist
Våle 2:19 Maria Bluum
Ansvarig för sidan är Kerstin Ellert kerstin.ellert@nacksta.com