1496 fanns det en hytta i Fliken. Några uppgifter om den finns dock inte förrän på 1600-talet – förutom att den år 1539 ägdes av en bergsman vid namn Simon Dalkarl. På 1600-talet varierade antalet bergsmän som blåste i hyttan mellan två och fyra. Tackjärnsproduktionen ökade alltmer under århundradets lopp, precis som i nästan
samtliga socknens hyttor. Att döma av den hyttskatt som betalades 1686 – 18 lispund/blåsningsdygn – var Flikens hytta en av de allra största i hela socknen vid denna tid. Under 1600-talet fanns det i Fliken även två stångjärnshamrar, ägda av byns bergsmän. Båda anlades under århundradets första decennier. Den ”nedre” hammaren lades ned redan strax före 1650, den ”övre” troligen någon gång 1655-1675. 1637 tillverkades här 200 skeppund stångjärn, det vill säga omkring 30 ton. Exakt var de två hamrarna var belägna är ovisst.
1724 lär man ha byggt en ny hytta i Fliken, av allt att döma på samma plats som tidigare. En kort tid därefter, omkring 1740, började både Öster Djupkärras, Kallmoras och Karsbos bergsmän att blåsa i Flikens hytta sedan deras egna blåsts ned för gott. I Fliken fanns det således då fyra hyttlag. Antalet utökades i och med att även Tackhärads bergsmän började blåsa i Fliken år 1813. Från och med 1820 var tidvis även Flängans bergsmän intressenter i Flikenhyttan. På 1850-talet hade emellertid majoriteten av andelarna i hyttan övergått i Fagersta bruks ägo. Produktionen var fortfarande ovanligt stor i jämförelse med flertalet hyttor i socknen.
2490