KMFanlista240503 - Ansedel
KMFanlista240503 - Ansedel
NamnMats Månsson Laggare 
Född1605
Notis för Mats Månsson Laggare
Finskt namn Matti Maunonpoikka Lakarin.
I domboken för Ovansjö dyker en finne första gången upp år 1600, hemmahörande i Finneböle, Finnäs i Järbo. I tiondelängden för Jäderbo by, Järbo, fanns 1601 sex svenska bönder och under rubriken Finneböle dyker för första gånger finnar upp, tre stycken, plus en lösfinne, d v s ej bofast. Byarna Nordanå, Botjärn och Kungsberg befolkades sedan i rask takt av finnar och ett halvår senare Kalltjärn. Dessa skattade i råg, till skillnad från svenskarna som alltid skattade i korn.
Mats Månsson Laggare var sannolikt bland finnarna känd som Matti Maunonpoikka + släktnamn. 1635 var han husman med 1 ko i Nääs eller Nässet, som Finnäs då hette, och 1650 hade han flyttat till Jersio, Järvsjön vid Kalltjärn.
Svedjefinne. Husman med 1 ko i "Nääs": Finnäs, Järbo, Ovansjö (X) 1635. Nybyggare i Kalltjärn, Järbo, Ovansjö (X) 1651, då han ansöker om ett hemman om 2 1/2 öresland; 1654 har han 1 sto, 7 kor, 2 kvigor och 2 får. Laggare.
Ovansjö den 7 maj 1649:
Mats Månsson i Iglekären kärade till följande Järbobor Jacob Pålsson, Per Jöransson och Per Zachrisson, vilka hade gått till hans koja och uppbränt denna jämte en rågtunna. De nekade därtill och påstodo att finnen talade osanning. Då saken sålunda ej kunde avgöras uppsköts ärendet, tills gode män varit där och konstaterat sanningen. Rätten valde Lars Olofsson, Elias Olofsson i Högbo, vilka till ett kommande ting skulle taga reda på om Mats talat sant eller ej.
Den 26 maj 1650:
Järbyggarna besvärade sig, att Mats Månsson vid Igletiern gör dem stort inpass på deras ägor med svedjning och annan åverkan, sade att där ej kan bli något torp. Bestämdes att därom skulle rannsakas, så Jakob Bergh kommer dit på sin herres vägnar.
Den 8 juli 1650:
Välld. Jacob Bergh kärade till Järbyggare att de hade uppbränt en koja för Mats Laggare med en rågtunna m fl saker. De bötfälldes med 40 mark med undantag av Lars Jönsson och Jan Hongilsson.
Jacob Pålsson på Näset kärade till Mats Laggare att han fått en hillebard (ett slags vapen) till låns då han reste åt Jämtland men sedan ej fått den igen. Sades att han skulle ge så gott igen eller 1 riksdaler därför.
Mats Laggare vände sig till lagmannen eller häradshövdingen för att få bo kvar på platsen. Brevet är skrivet av underlagsmannen Lars Hansson och finns bevarat vid Gammelgårds i Kalltjärn:
Wenlig helsan med Gudh Altzmächtig, Gode wen wet Lars Hansson Under lagman, emedan iagh förnimmer, att denne sedelwisare Mats Månsson Laggare hafuer bygdt sigh ett torp en mijll ifrån Jerboo, Begerer der att boo och framdeles skall det afgiöra, men aldenstundh Jerboerne förmena sådant liggia på deras byägor, och torparen föregifuer det liggia på Sochne Almeningh. Derför ähr till eder och rätten min wenliga begeran att i intet låta tilfoga ofuanbemelte Mats Laggare jn pass i sitt torpbyggie, Icke heller någon dom härutinnan afgåå låta, Intill thes iagh kan min fulmäktige (Jakob Bergh enligt domboken) tillstädeshafua Och i Begge parternas fulmäktiges närvaro een Lageligh syn då hållas kan emelan bemälte Byägor och almening. Befaller eder hermedh Gudh altzmechtihg.
Datum Offwansiöö Den 27 januarij anno 1651.
Eder gode wen Skytte
De första två århundradena kallades byn Kalltjärn för Laggarbyn, ofta förkortat till Laggars, och vägen till Järbo för Laggarvägen. Troligen utövade även någon eller några av Mats Månsson Laggares efterkommande laggaryrket.
Nästa bonde vid Kalltjärn skulle bli Mats Månssons äldsta son Erik Matsson, eller Erkki Mattinpoikka.
Svedjefinskan har lånat mycket från svenskan. Kalltjärn borde på svedjefinska ha hetat Kalloakeärnä*, medan det på finska skulle hetat Kutsulampi*. Carl Axel Gottlund, som på 1820-talet vandrade omkring i finnskogarna och tecknade ner efternamnen, var aldrig i Gästrikland. Vilket som var Mats Månsson Laggares ursprungliga familjenamn är därför obekant. Lagg eller stavspån heter, både på svedjefinska och finska, kimpi eller kimmen. Kan Laggare helt enkelt vara en översättning från finskan, så att hans ursprungliga namn var en böjning av detta, Kimpinen* eller Kimmenen*
Från Kalltjärn. 2479 Finns en gård.
Upptagnngsår 1643, första längd 1649.
I domboken för Ovansjö dyker en finne första gången upp år 1600, hemmahörande i Finneböle, Finnäs i Järbo. I tiondelängden för Jäderbo by, Järbo, fanns 1601 sex svenska bönder och under rubriken Finneböle dyker för första gånger finnar upp, tre stycken, plus en lösfinne, d v s ej bofast. Byarna Nordanå, Botjärn och Kungsberg befolkades sedan i rask takt av finnar och ett halvår senare Kalltjärn. Dessa skattade i råg, till skillnad från svenskarna som alltid skattade i korn.
Mats Månsson Laggare var sannolikt bland finnarna känd som Matti Maunonpoikka + släktnamn. 1635 var han husman med 1 ko i Nääs eller Nässet, som Finnäs då hette, och 1650 hade han flyttat till Jersio, Järvsjön vid Kalltjärn.
Svedjefinne. Husman med 1 ko i "Nääs": Finnäs, Järbo, Ovansjö (X) 1635. Nybyggare i Kalltjärn, Järbo, Ovansjö (X) 1651, då han ansöker om ett hemman om 2 1/2 öresland; 1654 har han 1 sto, 7 kor, 2 kvigor och 2 får. Laggare.
Ovansjö den 7 maj 1649:
Mats Månsson i Iglekären kärade till följande Järbobor Jacob Pålsson, Per Jöransson och Per Zachrisson, vilka hade gått till hans koja och uppbränt denna jämte en rågtunna. De nekade därtill och påstodo att finnen talade osanning. Då saken sålunda ej kunde avgöras uppsköts ärendet, tills gode män varit där och konstaterat sanningen. Rätten valde Lars Olofsson, Elias Olofsson i Högbo, vilka till ett kommande ting skulle taga reda på om Mats talat sant eller ej.
Den 26 maj 1650:
Järbyggarna besvärade sig, att Mats Månsson vid Igletiern gör dem stort inpass på deras ägor med svedjning och annan åverkan, sade att där ej kan bli något torp. Bestämdes att därom skulle rannsakas, så Jakob Bergh kommer dit på sin herres vägnar.
Den 8 juli 1650:
Välld. Jacob Bergh kärade till Järbyggare att de hade uppbränt en koja för Mats Laggare med en rågtunna m fl saker. De bötfälldes med 40 mark med undantag av Lars Jönsson och Jan Hongilsson.
Jacob Pålsson på Näset kärade till Mats Laggare att han fått en hillebard (ett slags vapen) till låns då han reste åt Jämtland men sedan ej fått den igen. Sades att han skulle ge så gott igen eller 1 riksdaler därför.
Mats Laggare vände sig till lagmannen eller häradshövdingen för att få bo kvar på platsen. Brevet är skrivet av underlagsmannen Lars Hansson och finns bevarat vid Gammelgårds i Kalltjärn:
Wenlig helsan med Gudh Altzmächtig, Gode wen wet Lars Hansson Under lagman, emedan iagh förnimmer, att denne sedelwisare Mats Månsson Laggare hafuer bygdt sigh ett torp en mijll ifrån Jerboo, Begerer der att boo och framdeles skall det afgiöra, men aldenstundh Jerboerne förmena sådant liggia på deras byägor, och torparen föregifuer det liggia på Sochne Almeningh. Derför ähr till eder och rätten min wenliga begeran att i intet låta tilfoga ofuanbemelte Mats Laggare jn pass i sitt torpbyggie, Icke heller någon dom härutinnan afgåå låta, Intill thes iagh kan min fulmäktige (Jakob Bergh enligt domboken) tillstädeshafua Och i Begge parternas fulmäktiges närvaro een Lageligh syn då hållas kan emelan bemälte Byägor och almening. Befaller eder hermedh Gudh altzmechtihg.
Datum Offwansiöö Den 27 januarij anno 1651.
Eder gode wen Skytte
De första två århundradena kallades byn Kalltjärn för Laggarbyn, ofta förkortat till Laggars, och vägen till Järbo för Laggarvägen. Troligen utövade även någon eller några av Mats Månsson Laggares efterkommande laggaryrket.
Nästa bonde vid Kalltjärn skulle bli Mats Månssons äldsta son Erik Matsson, eller Erkki Mattinpoikka.
Svedjefinskan har lånat mycket från svenskan. Kalltjärn borde på svedjefinska ha hetat Kalloakeärnä*, medan det på finska skulle hetat Kutsulampi*. Carl Axel Gottlund, som på 1820-talet vandrade omkring i finnskogarna och tecknade ner efternamnen, var aldrig i Gästrikland. Vilket som var Mats Månsson Laggares ursprungliga familjenamn är därför obekant. Lagg eller stavspån heter, både på svedjefinska och finska, kimpi eller kimmen. Kan Laggare helt enkelt vara en översättning från finskan, så att hans ursprungliga namn var en böjning av detta, Kimpinen* eller Kimmenen*
Från Kalltjärn. 2479 Finns en gård.
Upptagnngsår 1643, första längd 1649.