KMFanlista250423 - Ansedel
KMFanlista250423 - Ansedel
NamnDaniel Svinhufvud 
Född21 mar 1766, Berg, Gesäter (P)2363
Död14 okt 1851, Bergane, Steneby (P)
Yrkemajor
FarHenrik Leonard Svinhufvud (1728-1774)
MorHelena Elisabet Hierta (1738-1769)
Partners
Född5 okt 1765
Död27 sep 1854, Christinedal. Fröskog (P)
Begravd8 okt 1854, Fröskog (P)
Äktenskap25 jan 1790, Gullesbyn, Ör (P)
BarnGustaf Henrik (1790-1877)
Jacobina Elisabeth (1791-1791)
David Vilhelm (1795-1871)
Christina Magdalena (1797-1858)
Johan Samuel (1801-1871)
Notis för Daniel Svinhufvud
1769-07-17 Modern Elisabeth Helena Hierta avlider, d.v.s fadern Henrik L Svinhufvud blir änkling och bor på Berg i Gesäter med sonen Daniel 3 år och dottern Hamfrid 6 månader . Berg ligger cirka 2 km från Solberg och 1km från Ringstad i Gesäters socken.Trologtvis träffade Daniel Anna Andersdotter som ung pojke. 1790 blev Daniel kapten i armén. Han bodde under 1790-talet på den lilla tidigare till Ekholmens herrgård anknutna gården Stakelund i Gunnarsnäs, "länge sätesgård för Stakeätten i Dalsland", och flyttade senare till militiebostället Tydje stom i Tydje socken i Dalsland. Han ägde Stakelund i Dalsland .
Blev så småningom Major vid Västgöta-Dals regemente
D S "medföljde såsom livdrabant Gustaf III till Finland 1789. Kommenderad till norska gränsen i mars 1808 och till Åland i september samma år, varifrån han deltog i reträtten till Grisslehamn i mars 1809. Bevistade fälttåget mot Norge 1814 och intagandet av Kragerö och Fredrikstad". D S blev kapten i armén 1790 och fick majors avsked 1814 (Kocken) -- Han bodde på 1790-talet på den lilla tidigare till Ekholmens herrgård anknutna gården Stakelund i Gunnarsnäs, "länge sätesgård för Stakeätten i Dalsland", och flyttade senare till militiebostället Tydje stom i Tydje socken i Dalsland. Han dog 1851 på Bergane i Steneby i Dalsland (Kocken).
F. A. Dahlgren skriver under sin tid som informator på Kristinedal: "Fru Sahlins föräldrar, Major och Majorskan Svinhufvud äro ett märkvärdigt par hvad raskhet i en hög ålder beträffar. Han är 74 år, men yr och skälmaktig som en 15-åring. Han går nästan dagligen ut på jagt långt bort i skog och mark, öfver berg och moras, och kommer igen lika kry, lika oförtröttad. Vi blefvo särdeles goda vänner och foro esomoftast ut på fiske i sjöarne omkring Christinedal. Då sjöng han visor för mig och talte om sina minnen sedan den tid, då han var page vid Gustaf III:s hov, huru han var bekant med Bellman, Hallman, Kexél, Kellgren, med flera - alltid kallade han mig sin 'lelle söta magister'."
(L. Dahlgren, Ur Ransäters familjearkif, s 85 ff; A. Lignell, Beskrifning öfver grefskapet Dal, II, s 53; C. T. Kocken, Kungl. Västgöta regemente, II, s 133; A. Norén, Anteckningar om Kungl. Hallands regemente, s 467 f; M. Sahlin, Om Christina Sahlin på Kristinedal)
Blev så småningom Major vid Västgöta-Dals regemente
D S "medföljde såsom livdrabant Gustaf III till Finland 1789. Kommenderad till norska gränsen i mars 1808 och till Åland i september samma år, varifrån han deltog i reträtten till Grisslehamn i mars 1809. Bevistade fälttåget mot Norge 1814 och intagandet av Kragerö och Fredrikstad". D S blev kapten i armén 1790 och fick majors avsked 1814 (Kocken) -- Han bodde på 1790-talet på den lilla tidigare till Ekholmens herrgård anknutna gården Stakelund i Gunnarsnäs, "länge sätesgård för Stakeätten i Dalsland", och flyttade senare till militiebostället Tydje stom i Tydje socken i Dalsland. Han dog 1851 på Bergane i Steneby i Dalsland (Kocken).
F. A. Dahlgren skriver under sin tid som informator på Kristinedal: "Fru Sahlins föräldrar, Major och Majorskan Svinhufvud äro ett märkvärdigt par hvad raskhet i en hög ålder beträffar. Han är 74 år, men yr och skälmaktig som en 15-åring. Han går nästan dagligen ut på jagt långt bort i skog och mark, öfver berg och moras, och kommer igen lika kry, lika oförtröttad. Vi blefvo särdeles goda vänner och foro esomoftast ut på fiske i sjöarne omkring Christinedal. Då sjöng han visor för mig och talte om sina minnen sedan den tid, då han var page vid Gustaf III:s hov, huru han var bekant med Bellman, Hallman, Kexél, Kellgren, med flera - alltid kallade han mig sin 'lelle söta magister'."
(L. Dahlgren, Ur Ransäters familjearkif, s 85 ff; A. Lignell, Beskrifning öfver grefskapet Dal, II, s 53; C. T. Kocken, Kungl. Västgöta regemente, II, s 133; A. Norén, Anteckningar om Kungl. Hallands regemente, s 467 f; M. Sahlin, Om Christina Sahlin på Kristinedal)