Fanns en prästsläk Hwitt i Finland redan på 1300-talet. O de är släkt är ej utrett. Ericus pratade finska.

Predikant omkring 1563 finska kyrkan, Stockholm. Kyrkoherde från 1564 till 1591 Skepptuna pastorat. 2083

I det gamla herdaminnet för ärkestiftet anges om honom bland kyrkoherdar i Skepptuna och Lunda i Seminghundra kontrakt:
"7. ERICUS MATTHIAE HWIJT. Kyrkoh. här i 27 år. Hans namn träffas under gemene presterskapets försegling af riksdagsbeslutet i Stockholm 1569, riksdagsbeslutet i Stockholm 1571, presterskapets beslut att gilla och antaga Liturgien 16 Febr. 1577, samt klerckeriets försegling på arfföreningen i Stockholm 7 Mars 1590. Synes hafva varit en af Liturgiens starkaste medhållare, emedan år 1588, då hela Upsala och Westerås stifts presterskap voro i Upsala församlade, fanns ett pasquille adresseradt till honom, som slutades: cape hoc D. Erice in Skeptuna. Död 30 April 1591."
[Fant, Johan Eric & Låstbom, August Theodor: Upsala ärkestifts herdaminne, d. 3 (Skepptuna t.o.m. Össeby), 1845, s. 1]2084
---
I Hellström, Gunnar: Stockholms stads herdaminne (Sthlm 1951), sid. 89, anges om honom under rubriken 'Finska predikanter under Nikolai församling': 1. ERICUS MATTHIAE HWIIT cirka 1563-1565.
Troligen född i Film. Död i Skeptuna 1591 30.4. Son av lodsmeden vid Österby bruk Matthias Hwiit och hans hustru Kirstin N. N. 2083

Tänkeböcker2085

Nämnes i Tänkeboken 1569 9.5 såsom husägare vid Slottsbacken, då han kallas Finske Herr Erik. Nämnda hus tillhörde senare kyrkoherden i Skeptuna Ericus Matthiae Hwiit, som således torde vara samme person som finske herr Erik. Hwiit blev 1564 kyrkoherde i Skeptuna, men har troligen något år framåt med denna tjänst förenat befattningen som finsk predikant i Stockholm.

Predikant omkring 1563 i S:t Nicolai församling i Stockholm, Han var finsk predikant i den finska församlingen i S:t Nicolai. Fortsatte troligen med det några år efter han blivit kyrkoherde i Skepptuna.. Kyrkoherde i Skepptuna från 1564 till sin död 1591. Riksdagsman 1569 och 1571 för prästeståndet. Hans namn finns under prästeståndets försegling av riksdagsbeslut.
1569-05-09 (Stockhoms stads tänkebok): Thoumus Persson upplåter sitt hus till Oluf Joensson, Busseskittare för 400 marc ortiger. Huset ligger ovanför Sancte Niclaesze port på Slotzbaken, emellan Bengt guldsmeds hus och finske her Erichz hus.
1578-02-16 finns hans namn under prästerskapets beslut att antaga Liturgien.
1578-04-08 (Stockholms stads tänkebok): 1:a uppbudet på ett stenhus som Oluf Jönsson, "archeliimestare", har sålt till Herr Erich i Skäftune. (Ev samma stenhus som Oluf Jönsson köpte av Thomas Persson 1569). Uppbudet framlagt av "Matz Persson borgmester".
1578-05-13 (Stockholms stads tänkebok): Köpebrev beseglat med "K. Mtz. Troo tjenare och archeliimesteres på Stockholmz slott, Oluf Jönsson signett". "Oluf Jönsson haffuer sålt och vpladtit Her Erich Matthiae, kyrckeheerde i Skäftune, ett steenhus och liggiende grundh, beläget här i staden offuen för S. Nicolaj porth på Slotzbacken, emillen Herr Erichz och Måns Stränges hus, för 105 daler". (Köpebrevet framlagt av Matz Persson stadzens borgmestere. Samma hus som han lade fram första uppbudet på den 8/4).
1588 vid Uppsala och Vesterås stifts presterskaps möte i Uppsala blev ett "pasquille" adresserat till honom som slutade: cape hoc D. Erice in Skeptuna. Död 30 April 1591.
1590-03-07 finns hans namn under Klerckeriets försegling av arfföreningen i Stockholm.
Fant-Låstbom III, sid 1: EMH. Kyrkoherde här i 27 år. Hans namn påträffas under gmene presterskapets försegling af riksdagsbeslutet 1569, riksdagsbeslutet i Stockholm 1571, prästerskapets beslut att gilla och antaga Liturgien 16 febr 1577, samt klerckeriets försegling på arfföreningen i Stockholm 7 mars 1590. Synes hava varit en af Liturgiens starkaste medhållare, emedan år 1588, då hela Upsala och Västerås stifts presterskap voro i Upsala församlade, fanns ett pasquille adresserat till honom, som slutade: cape hoc D. Erice in Skeptuna. Begraven i Skepptuna kyrkas kor, där en gravhäll av kalksten finnes. Inskrift: Här är begraven ärlig och vällärd man, H Erik Mathsson Hwyt, vilken desse församl. förestod 27 år och afsomnade i Gudi 30 april 1591. U. Sikeborg: "Ericus Matthiae Hwiit, troligen född i Film, präst i finska församlingen under Nikolai i Stockholm 1564, kyrkoherde i Skepptuna från 1564, d. där 1590 30/4. G. i Nikolai 1563 15/5 med N.N. Ägde ett hus vid Slottsbacken [Hellström, sid. 89]. "Synes hafva varit en af Liturgiens starkaste medhållare" Ägde hus på Slottsbacken i Sthlm.
Ekström-VSH: Var också kyrkoherde i Skokloster (Håbo contract) Cappelan i Storkyrkan 1551, präst i Finska förs., Skepptuna, m.m.. Född 1515?? Storkyrkocappellan 1551 (efterträdde Olaus Petri). Död 1591-04-30 i Prästgården, Skepptuna (AB).
ERICUS Matthiae Hwiit (Hvitth, Hvit), Död 30/4 1591 Stadens kapellan och förmodligen samtidigt en finsk predikant 1551-1564, och därefter ställföreträdande finsk predikant flera gånger, senast från januari 1572 och allt som allt cirka ett år, samtidigt kyrkoherde i Skeptuna i 27 år under åren 1564-1591. Som herr Mårten (1546-1550) också herr Erik tillhörde Nikolai församlingens kapellaner dvs stadens kapellaner, kunde förmodligen vara hans efterträdare. Nämligen när herr Mårten åkte till Raumå 1550, så nämndes "herr Erik capellanus" i stadens kapellans tjänst redan 4/5 1551.
Då var han enligt rådstugoböckernas protokoll (Tänkeböcker) tillsammans med Mons guldsmed m.m. som vittne (offerman) i en arvsprocess. Två år senare, 17/7 1553, var hela rådet överens om 30 dalers gratifikation till herr Peder och herr Erik, staden kapellaner. Rådet hade nämligen denna penningsumma till sitt förfogande som en magister Sigfrid hade lämnat till rådman Jöns Andersson, innan han hade flyttat till Skara för att bli Skolmästare. Magister Sigfrid hade varit någon tid som ställföreträdande kyrkoherde i Stockholm efter Olaus Petris död 1552. Rådet gav summa till kapellaner som understöd. Året efter, 6/8 1554, var herr Erik återigen vittne i en arvsprocess och 3/12 1554 där han "förmedlar hembud", med andra ord uppträdde som medlare i en egendomsförsäljning, som erbjöd företrädesköp. Ännu 18/11 1555 var han vittne i en rättegång och informerade vad "Erik Larssons dräng bekände till sist, innan han gav denne Jesus Kristus kropp och blod". Som finske herr Erik nämndes han bl a 15/5 1563 när han gifte sig och 6/5 och 9/5 1569 som husägare i Tänkeböcker-protokoll. Huset var vid Slottsbacken S:t Nikalais port, granne med Tomas Perssons hus. Vidare berättades det 15/2 1570, att kapellanerna herr Erik och herr Peder tillsammans med andra präster var tvungna att delta i proviantering av flottans manskap (till skippens utredning) genom att mot varje läst ge 8 tunnor bröd och 8 tunnor öl. År 1570 kallades han kapellan fyra gånger i Tänkeböcker- protokoll, bl a 31/7 och 16/8 1570 då han ånyå var vittne i en arvprocess med kapellantitel. Ibland känns det att tjänsten som kyrkoherde i Skepptuna var en bisyssla för honom och att stadens kapellan var huvudsyssla. Herr Peder, den andre av dåtidens kapellaner, torde varit "en äldre man" eftersom han nämndes redan 1573 som "gamle herr Peder".
Enligt Hellström Paimenmuisto föddes herr Erik troligtvis nära Film Österbybruk ca 50 km norr om Uppsala. Fadern Matthias Hwiit var lodsmed i Österbygruvan och hans hustru hette Kirstin. Förmodligen åtminstone den ena av föräldrarna hade varit finsk, eftersom pojken hade lärt sig finska språket. HVIT-efternamn hade redan 1300-talet varit känt i Finland, bl a Nicolaus Hvit var kyrkoherde i Kimitå och Henricus Hvit Skolmästare i Åbo. Herr Erik gifte sig 15/5 1563 i Nikolai kyrkan, men brudens namn nämndes ej. Enligt De Brun hette hustrun Kadrin. Av deras barn enligt Hellström Paimenmuisto nämns flera med namn. Två av sönerna blev präster. Erik (faderns namne) bled kyrkoherde i Markim och Orkesta (nuv. Vallentuna). Sonen Gabriel blev kyrkoherde i Vada och Angarn (nuv. Brottby). Mågen Pontus Cassiopaeus, som var gift med den äldsta dottern Cecilia, efterträdde sin svärfar som kyrkoherde i Skeptuna. Dottern Elisabets make Samuel Erici var kyrkoherde i Värmdö. Även den tredje dottern, vars namn man inte känner till, hade en präst som make, nämligen Israel Achrelius, kyrkoherde i Österåker.
Herr Eric i Skäftuna blev kyrkoherde i Skeptuna år 1564 enligt Hellström, men även efter detta blev han som ställföreträdande finsk predikant. Det sista vikariatet började troligtvis i januari 1572, då herr Jören hade avlidit i pest. Vikariatet varade ca två år. Som betalning fick han fyra skålpund säd per år. Han behöll sitt hus i gamla stan förmodligen ända till sin död. Hans namn nämndes i rådets protokoll ytterligare en gång, nämligen efter åtta år 17/4 1578 och 12/5 1578 ihop med den andra husaffären. Stadens borgmästare Mats Persson uppvisade köpebrevet, där Olof Jönsson, kunglig majestäts trogne tjänare och vapenförrådets förvaltare (arklimestare), hade i samtycke från hustrun, sålt sin ägandes tomt och stenhuset vid Slottsbacken Breda gränd S:t Nikolai porten och mellan ovannämnda herr Eriks hus och Måns Strängs hus till herr Erik, kyrkoherde i Skeptuna. Försäljningspriset var 105 daler, och som den ovannämnda Olof Jönsson erkände mottagen av herr Erik till full belåtenhet, så att huset och tomten blev herr Eriks, hans hustrus och deras lagenliga arvingars för evig tid (till evärdelige äger).
Herr Erik nämns också i dokumentet som hela prästerskapet år 1569 förseglade i Stockholms riksdagens avslutning (likaså 1571), också 16/2 1577 och i januari 1582 i de biskopars och prästers skrivelse, som godkände Juhana liturgi d.v.s. s.k. "Röda boken", samt åter den 7/3 1590 i två dokument. I den ena förseglade prästerskapet lagens (kronans) arvtagare i ordningsföljd (arfföreningen), och i den andra var det ståndets redogörelse angående vissa rådmäns besvär (klagomål). Han var alltid rojalistisk och ser ut att tillhöra Juhana Liturgins starka anhängare. År 1588 nämligen när hela Uppsala och Västerås stifts prästerskap var tillsamman i Uppsala, framkom det ett skymfdokument (pasquille) tillägnat honom, som slutade med : "Cape hoc D. Erice in Skeptuna" (tillfångata denna Skeptuna präst Erik). Herr Erik avled i Skeptuna 30/4 1591 efter att ha gjort ovanligt långt dagsverk, 40 år och måhända lite mer. Mycket av hans levnadsskildring är dolt i skymundan, men kanske ovan beskrivna räcker för att ge lite intryck av en energisk man, som samlade på sig en förmögenhet och familjelycka, men på gamla dar fick uppleva tung sorg av dåtidens politikers slingor. I vår församlings äldsta bevarade mässbok, skriven på latin, svenska och finska, bör ännu ha herr Eriks andemening kvar.

Johan Aurivillius var dotterdotterson till Eric Matheus Hwiit. Han växte upp i Gävle som son till kontraktsprosten och riksdagsmannen Olof Aurivillius.