Bodde Skärblacka, Kullerstad.

Ålderman, bisittare vid Hällestads hammarting från 1713. Ur hammartingsprotokoll 1730-07-20 §4: "Hammarsmedsålldermannen Mäster Jacob Falleii androg, at som han för det hinder skull som han med ålldermans beställningen hafwer och dess trägna upwacktande, om icke honom kunde efterlåtas, at för utom wara hammarsmed wid någon hammar, ändå få behålla ålldermans tiensten, på det han der igenom kunde så mycket lättare den upwackta, som såträgen upwachtning fordrar, hälst uti detta widlöftige Bergslaget;der till med under de tider då han måste wara wid Bruken, ljder han skada på Smijdningen hemma af gesällerne som han måste cidera (?) sig till; Här om öfwerlades med herrar Bruks och Hammarpatronerne, samt Hammarsmedsämbetet, och stannade samtel. i det slut, at som ållderman Falleii utom ålldermans beställningen hafwer ett Rusthålld hwar af han sig uppehålla kan, så wore det för hammarwärken aldra nyttigast, at han blefwo ledig hammarsmeds beställningen, at dermedelst ålldermans sysslan så mycket bättre kunna upwackta emot den löhn som kongl. förordningen honom tillägger, såsom han ock des utan sällan kan hammarsmeds tiensten hinna at förestå som sig bör, utan den hammarpatron hoos hwilken han är, till skada och nackdehl; fördenskull blef ålldermannen Mest. Jacob Falleii ifrån hammarsmeds sysslan Litientierat, och behåller allena ålldermans tiensten, uti hwilken han des flijtigare måste wara." Ur hammartingsprotokoll i Hällestad 18/5 1752 §15 (bild 213): "Hammarsmedsålderman Mäster Jacob Fallej föredrog, at såsom han uti TretijSex år föreståt Åldermanssysslan,och han, som nu wore Siuttijofem år gammal, eij mägtade, at samma ämbete längre förestå; Altså anhölt han, at från bemelte åldermanssysla wara endtledigad. The närwarande Herrar Bruksägare förklarade sig, här uppå, thet the så mycket mindre wille wara emot Åldermannen Fallejs ansökning om afsked, som han redan för några år sedan aflagt handtwärket, och dess utan wore utom Bergslagen boende, hwarföre Bruken eij kunde hafwa af honom then betiening, som tarfwas kunde, utan hemstälte Fallejs begäran til Bergs och hammartingsRättens bepröfwande; altså och i anseende, såwäl til the af Åldermannen Fallej, som Bruksägarna i Bergslagen andragne ordsaker, fant Bergs- och hammartingsRätten skiäligt, at altså bemelte Ålderman Fallej från then hit tils innehafde åldermans syslan at endtlediga. Och emedan BruksHerrar Patronerne begåfwo sig ther til, at Åldermannen Fallej, utom then för innewarande år redan upburne lönen äfwen skulle af Bruken få för nästkommande år 1753 halfwa års lön uptaga; Ty wil och Rätten thertil gifwa sitt bifall." 108