KMFanlista240121 - Ansedel
KMFanlista240121 - Ansedel
NamnJohannes Johannis Rudbeckius
Född3 apr 1581, Ormesta, Almby (T)
Död8 aug 1646, Västerås (U)
BegravdVästerås, Domkyrko (U)
Yrkebiskop
Partners
Äktenskap1610
Född24 maj 1602, Arboga (U)
Död8 aug 1649, Västerås (U)
Äktenskap10 sep 1620
BarnChristina (1620-1699)
 Nicolaus Johannis (1622-1676)
Notis för Johannes Johannis Rudbeckius
Biskop i Västerås.

Johannes Johannis Rudbeckius d. ä. I Örebro skola 1588 och i Strängnäs gymnasium 1595. Student i Uppsala 1598 och i Wittenberg 1603-05-23. Filosofie magister därst. s. å. Professor i matematik i Uppsala 1604. Reste åter 1607 till Wittenberg. Professor i hebreiska i Uppsala 1609. Teol. professor därst. 1611. Hovpredikant hos konung Gustaf II Adolf 1613 och sedermera bemälde konungs biktfader. Teol. doktor vid konung Gustaf II Adolfs kröning 1617. Promov. i Uppsala s. å. 24/10. Biskop i Västerås 1618 och invigd därtill i Linköpings domkyrka 1619-01-28. Död 1646-08-08 i Västerås och begraven s. å. 6/9 i ett särskilt gravkor i Västerås domkyrka, där en gravsten med kort inskription på latin ses, ävensom en stentavla, som bevittnar hans härkomst och att han köpt gravstället för sig och arvingar. 'Han var en grundlärd man och en utmärkt styresman i sitt stift. Var nästan outtröttlig i ungdomens undervisning samt höll många privata föreläsningar och disputationsövningar och tillät icke sina disciplar att i hans närvaro tala andra språk än grekiska och latin, varjämte han förklarade Nya testamentet på förstn. språk och hade ett stort tillopp åhörare bland den studerande ungdomen. Råkade i oenighet med professorn Joh. Messenius, som utbrast emot honom i smädelser och grova beskyllningar, vartill kom, att studenterna delade sig i två partier, rudbeckianer och messenianer, och begingo så många våldsamheter, att konung Gustaf II Adolf nödgades till hämmande av oroligheterna i Uppsala förordna en kommission samt 1613 skilja de båda stridande åt, i det Rudbeckius blev hovpredikant och Messenius assessor i Svea hovrätt. Åtföljde sedan konungen 1614 till Narva och Reval, 1615 till belägringen av Pleskow och 1616 till Finland. Ombesörjde efter hemkomsten tillika med några andra lärda män och på konungens befallning utgivandet av den s. k. konung Gustaf II Adolfs bibel, med förespråk, parallellspråk och tidräkning, vilken utkom 1618 in folio. Förordnades 1627 tillika med riksrådet Filip Scheiding och guvernören Per Sparre att anställa en generalvisitation i Livland och Estland, varest många förbättringar i kyrkoväsendet, kunskaper och seder tarvades och åstadkommos till konungens synnerliga välbehag. Lät utvidga skolhuset i Västerås och utverkade 1623 konung Gustaf II Adolfs privilegium på ett gymnasium därst., vid vilket läroverk han själv blev lektor i hebreiska, till dess en sådan några år därefter förordnades. Förbättrade till en del på egen bekostnad skolhuset i Örebro, varest hans porträtt i olja finnes uppsatt, och skänkte 1631 halva frälsehemmanet Äskog i Almby till prebende för skolrektorn i nyssn. stad. Anlade i Västerås ett domkyrkohospital med flera nyttiga inrättningar samt lät reparera domkyrkan, vilken täcktes med koppar, samt biskopsgården och lektorsboställena. Visiterade årligen stiftet, där han upprättade ordentliga matriklar över prästerskapet. Debiterade sig i konsistorium till förmån för skolan och hospitalet, allt vad han under sina resor i stiftet fick till skänks samt använde för samma ändamål betydliga summor av egna medel. Undgick, oaktat allt detta, ej tadel och anklagades 1628 hos konungen, för att han skulle nekat främmande folks barn dopet, samt hade 1633 ledsamhet för det han vägrat en mördad student begravning, men synnerligast 1636 för sin utgivna bok Privilegia doctorum, magistrorum, studiosorum, vilken, såsom stridande emot rikets författningar, genast blev förbjuden och indragen, vilket var orsaken till att han ej samma år blev utnämnd till ärkebiskop. Skänkte drottning Christina under ett sitt besök i Stockholm ett par guldarmband med graverade tänkespråk och vid hennes besök hos honom år 1644, då han låg på sin sotsäng, ett stort kredents, som konung Gustaf I hade ägt, jämte Ortelii atlas och en stor globkarta, sydd med silke, utan att kunna förmås emottaga någon återskänk, samt varnade drottningen för smickrare och hemliga angivare. Har slutligen av trycket låtit utgå många lärda och även andra skrifter, mest i teologiska ämnen, vilka, jämte några handskrifter, till ett antal av sjuttio stycken, uppräknas i svenska Hof-Clereciets Historia, I del., I avdeln., pag. 450, och varibland kan nämnas: En gemen Bordlag eller Husrätt, derigenom en Husfader eller Matvärd med sina gäster och sitt folk må hålla gudsfruktan, ära och goda seder vid makt. 1812
Senast ändrad 15 maj 2015Skapad 21 jan 2024 med hjälp av Reunion för Macintosh