Enligt DNA tillhör de inte Bureätten utan en fejkad linje.

Jonas Bure, född 17 november 1575, död 26 februari 1655, var ämbetsman och forskare. Han var verksam bland annat som riksantikvarie, diplomat och riksdagsman. Hans forskning omfattade historia, genealogi och juridik.
Biografi:
Bure var son till kyrkoherden Engelbert Laurentii. Jonas Bure var sekreterare i Riksarkivet år 1652, riksdagsman under åren 1625–1629 och 1629–1652, medlem av lagkommissionen under åren 1642–1643, riksantikvarie år 1633. Han gifte sig med Anna Bagge af Boo, dotter till ståthållaren Jakob Bagge år 1614.
Jonas Bure var liksom den äldre brodern Anders Bure verksam vid Kungliga kansliet, där han anställdes år 1612 och år 1624 utsågs till kunglig sekreterare. Samma år adlades bröderna Jonas och Anders, och Jonas Bure upptogs på brodern Olof Bures nummer. Jonas Bure förenade med grundlig lärdom stor diplomatisk skicklighet och användes av Gustav II Adolf i några ministeriella värv. Han var 1625–1629 svensk diplomat i Danmark. Vid sin hemkomst 1629 utnämnd till secretarius i Riksarkivet, erhöll han år 1633 titeln custos archivi (Riksarkivarie) och han verkade som sådan fram till år 1649.
Författarskap och forskning:
År 1618 gav Jonas Bure ut en upplaga av Lands- och Stadslagarna och han gav även ut genealogiska tabeller över de förnämsta ätterna i Sverige. Bure utgav lageditionerna Svea rikes stadslag efter konung Gustaf Adolphs befallning tryckt i Stockholm år 1618 och Sverikes Rikes Landslag år 1621, den senare utgiven år 1608 av Johan Bureus men slutsåld. Han bedrev med forskning i den äldre svenska personalhistorien och hans Svensk ättebok, vilket arbete i handskrift förvaras i riksarkivet, ansågs länge som en källskrift av första ordningen.