Låstbom, släkt, härstammande från skattebonden Bengt Larsson (f 1628 eller 1639; d 1718) i Habbegården i Låstads by och socken, Skar, som var far till rådmannen Gunnar Lostbohm (1666—1730) i Kristinehamn. Denne köpte 1704 hälften av järnbruken Niklasdamm och Älvbro i Varnum (nu Kristinehamn) och 1710—11 även den andra hälften. Vid Niklasdamm lät han uppföra en herrgård, som uppges ha stått färdig 1715. De båda bruken kom att åtminstone delvis tillhöra L:s ättlingar ända till början av 1800-talet. Hans son Lars Lostbohm (1718—99) var häradshövding i Åkerbo, Skärkind och Memming, Og, 1747—95 och i Hanekind och Bankekind, Og, 1747 — 81, fick assessorsnhov 1762 och lagmans 1771 samt gjorde 1790 sin gård Åkerby i Gårdeby, Ög, till fideikommiss för sin svärson överste Carl Fredrik von Röök och dennes ättlingar. Hans äldre halvbror Johan Lostbohm (d 1752) kom genom sitt äktenskap i besittning av järnbruket Vassgårda i Varnum (nu Kristinehamn), som 1766 såldes av sonen Pehr Lostbohm (1724—70).
Johan Lostbohms helbror Anders Låstbohm (1698—1776) blev genom äktenskap med en dotter till Henric Kolthoff (bd 21, s 482) delägare i Ransäters stångjärnshamrar i Ransäter, Värml. En av deras döttrar var farmor till Erik Gustaf Geijer (bd 17). Hennes bror revisionssekreteraren Herman L adlades 1780 med namnet af L och blev till sist tf president i kammarrätten. Han hade inte någon son. 1822

Student i Uppsala 1715-11-05. Rådman i Kristinehamn, dit han flyttade 1741. Död i Kristinehamn 1776-07-18 och ligger jämte sin hustru begraven i Låstbomska graven i Kristinehamns kyrka. Ägde Ransäters bruk i Ransäters socken, Värmlands län 1726–1758, Niklasdams bruk från slutet av 1750-talet samt gårdar i Kristinehamn (Ls.). Han och hans hustru firade 1774-08-00 sitt guldbröllop. 1823