I och med Jacobs söner, assessorn Jacob Tersmeden d.y. (1712–1762) och hovintendenten Erik Tersmeden (1728–1810) påbörjades en uppdelning av den månghövdade ätten i ett flertal grenar, av vilka fem kvarlever i dag. Grenarna har givits namn efter de olika familjegods de innehaft enligt följande:
Huvudmannagrenen (Hinseberg)
1:a yngre grenen (Göksholm)
2:a yngre grenen (Hessle)
3:e yngre grenen (Hellby)
4:e yngre grenen (Håberg)

Ur släkten har också utgrenat sig en friherrlig ätt (Ramnäs, nr 338, utgången 1914, och två kommendörsätter (nr 1940 A, utgången 1797, respektive 1940 B, utgången 1955).
Den friherrliga ätten stammade från en son till assessor Jacob Tersmeden d.y. och dennes hustru Magdalena Elisabeth Söderhielm, vars mor var en Cederberg, nämligen Fredrik Tersmeden som efter en tid som kunglig livdrabant så småningom avancerade till generaladjutant och överste i Armén, generalmajor samt president i Kammarrätten. Hans hustru var statsfrun Marie Stanislas Josephine Sparre, svensk friherrinna och fransk grevinna, som 1817 fick titeln riksrådinna. Fredrik Tersmeden upphöjdes till friherre år 1809 enligt §37 i regeringsformen från samma år varigenom endast huvudmannen ägde friherrlig rang. Hans äldste son ryttmästaren Wilhelm Fredrik Tersmeden blev friherre efter honom 1819. Dennes hustru var kusinen Jaquetta Elisabeth Tersmeden, vars mor först hette Aurivillius innan hon adopterades Rosén von Rosenstein. Wilhelm Tersmeden ägde större delen av Ramnäs bruk och var hedersledamot av Lantbruksakademien.

Tersmeden blev redan som åttaåring, jämte sin äldre bror Per Reinhold, student i Uppsala 1720. Som storebrodern tidigt bestämde sig för en bana som ämbetsman stod det redan som barn klart för Jacob att det var han som skulle övertaga driften av släktens bergsbruk, och han studerade därför bland annat mineralogi för en professor Wallerius. Som 16-åring inskrevs han 1728 som auskultant i Bergskollegium men visade föga håg för de mer administrativa sidorna av bergsnäringen utan tillägnade sig sina största kunskaper inom yrket med att rent praktiskt bistå sin far med driften av Larsbo bruk.
I samband med sitt giftermål 1743 blev Tersmeden satt som förvaltare av det av hans svärfar, överstelöjtnanten Lorentz Niklas Söderhielm, ägda Norns bruk, vilket han skötte i tolv år och med tiden även blev delägare i. Parallellt började han dock inte minst köpa andelar i Ramnäs bruk. För att kunna genomföra köpen, som gick på totalt 500 000 daler kopparmynt, tvangs han upptaga stora lån, men hade, tack vare de lysande konjunkturerna för järnexport, inom några få år inte bara amorterat dessa lån utan även byggt upp en ansenlig förmögenhet. 1750 gav Bergskollegium honom hederstiten assessor utan någon därtill kopplad tjänstgöringsskyldighet.
I och med faderns adlande 1751 upphöjdes även Jacob d.y. och hans syskon i adlig värdighet, och som den äldre brodern Per Reinhold avlidit barnlös redan 1747 blev det Jacob som påföljande år, 1752, inträdde som huvudman för den nyadlade ätten. Som sådan företrädde han den bland annat vid riksdagen 1755-56, där han anslöt sig till hattpartiet. Han deltog däremot inte i riksdagen 1760-62 där i stället den yngre brodern Carl företrädde ätten.
Jacob Tersmeden d.y. gifte sig den 22 september 1743 på Engelsbergs bruk med Magdalena Elisabeth Söderhielm, kallad "Lona Lisa" (1718-1787), och fick med henne inte mindre än tolv barn:
Maria Elisabeth Tersmeden (1744-1808)
Jacob Niclas Tersmeden (1745-1822), brukspatron
Hedvig Charlotta Tersmeden (1747-1802)
Carl Tersmeden (1749-1767)
Per Reinhold Tersmeden (1751-1842), överste och ägare till Ramnäs bruk
Fredrik Tersmeden (1752-1819), generalmajor, kammarrättspresident med mera; upphöjd till friherre 1809
Magdalena (Lona) Elisabeth Tersmeden (1753-1794), gift med ärkebiskop Uno von Troil
Lars Gustaf Tersmeden (1755-1833), kapten och ägare till Göksholm
Ulrika Tersmeden (1757-1786), gift med lagmannen Casper Gyllenbååt
Herman Adolf Tersmeden (1758-1836), ryttmästare vid Adelsfanan
Erik August Tersmeden (1759-1790), överste
Benjamin Tersmeden (1761-1820), löjtnant och ägare till Hellby säteri

Jacob Tersmeden avled ännu inte 50 år gammal i "giktfeber" efter en resa till Hedemora marknad, och ligger begraven i det Tersmedenska gravkoret i Söderbärke kyrka. Hans änka fortsatte framgångsrikt att driva Ramnäs fram till 1787 då hon överlät bruket på sonen Per Reinhold, vilken förde det till dess allra största blomstring.
Samtliga nu levande grenar av ätten Tersmeden utom en härstammar från Jacob Tersmeden d.y.

Källor):
Gustaf Elgenstierna: Svenska adelns ättartavlor, band 8 (Stockholm 1934)
Carl Tersmeden: Memoarer (utgivna av Nils Sjöberg och Nils Erdmann; Stockholm 1912-1919)
Svenska män och kvinnor - biografisk uppslagsbok, band 7 (Stockholm 1954