Även namnet Larsson efter fderns förnamn.
Påpekande: Han borde ha hetat Larsson inte Eriksson. Varför kallade han sig Eriksson?
Kom från Kalvsnäs 2. Testes: Landb Anders Christofferson o h Margta Olsd i Kalfsnäs, styrman Pehr Wiren i Gefle o pigan Karin Jonsd i Kalfsnäs
Bodde Öster Hästbo 1876-1880 tillsammans med svärföräldrarna
Bodde Spjutänget, Öster Hästbo 3, 1881-1890 Blev baptister 6 jan 1880. Barnen odöpta.
Bodde Spjutänget, Öster Hästbo 3, 1891-1895
Bodde Spjutänget, Öster Hästbo 3, 1896-1900. Man hemmansägare, hustru, 4 barn. Mannen och hustrun omdöpt till baptist.
Bodde Spjutänget; Öster Hästbo 3, 1901-1905
Bodde Spjutänget, Öster Hästbo 3 1891-1895
Bodde Öster Hästbo
Bodde Spjutänget, Öster Hästbo 3, 1906-1910 hemmansägare, hustrun död 1910, barnen Anna, Berta och Johannes ej döpta.
Bodde Spjutänget, Öster Hästbo 3, 1911-1916 f hemmansägare, tillsammans med dottern Berta som flyttar till Österäng och sonen Johannes, hans hustru Maria och son (som sedan flyttar efter skilsmässa). Johannes gifter om sig 1917 och flyttar till Sandviken 1919.
Bodde Spjutänget 1915-1920 Ensam f. hemmansägare tillsammans med familjen Johan Eriksson från Hille, inflyttade april 1918.
Spjutänget bodde hemmansägare Johan Eriksson f. 1863 i Hille, hans hustru och barn 1921-31
Bodde i Spjutänget, Österhästbo 3 (Ol Pers). Ensam f. hemmansägare, 1921-1926, 1927-1931, (nb s. 856) Familjen var baptister. Barnen ej konfirmerade, ej nattvard.
417,
444,
426,
427,
751,
752,
427,
444,
753,
754,
755,
756,
7571876 hade de blivit för trångbott i Spjutäng så man gjorde en hemmansklyvning. Vid hemmansklyvningen blev det dömt så att Stomhemmanet skulle ligga kvar på sin gamla plats, men dottern Stina och maken Lars Eriksson samt barnen fick flytta några hundra meter västerut mot ån, där de fick sin tomtplats, där ligger husen ännu i dag. Flyttade över på andra sidan vägen vid hemmansklyvningen 1876, då fick deras hemmansdel beteckningen Öster Hästbo 3:3
Dottern Anna med maken Per Jansson Östlund och barnen fick flytta några hundra meter norrut till stället som i dag kallas ”Rehns”.